Sökte sanning fann tvivel av Hans Mattsson, Christina Hanke

Den här boken handlar om Hans Mattsson. Han var en betrodd ledare i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Mormonkyrkan. Hans familj hörde till de första mormonerna i Sverige och Hans och hans syskon var tredje generationens mormoner. Detta var Hans stolt över och han var mycket övertygad om att kyrkan hade alla svar och var den rätta läran. 

I den här boken får vi följa Hans under hans liv från det att han som pojke växer upp i en mormonfamilj i kyrkan och sedan själv blir missionär och jobbar med att sprida mormonernas budskap och omvända människor till det som han är övertygad om är den sanna läran. 

Han träffar Birgitta som blir mormon och går med i församlingen innan de gifter sig och bildar familj. Sedan lever det familjeliv som mormoner. De uppfostrar sina barn och Hans stiger i graderna i församlingen. Han får mer och mer ansvar och blir en högt uppsatt ledare inom mormonkyrkan. Det är mycket jobb men Hans trivs och tycker att han har ett bra liv. 

Men så börjar medlemmarna komma till honom med frågor om kyrkan som de möts av. Hans är helt övertygad om att mormonkyrkan har sanningen och klarar av en granskning så han börjar söka svar på alla dessa frågor. Till sin stora förvåning märker han att det inte är så lätt att hitta svar istället snubblar han över fler frågor som inte tycks ha några svar. I alla fall inte den sortens svar som han önskar sig...

Efter ett tag börjar det komma fram till Hans ledare att han ställer den här sortens frågor och till sin förvåning inser Hans att svaren han får på frågorna han ställer gör att han kommer längre och längre bort från den kyrka han vuxit upp i och kallat sin i alla år. Detta leder till en livskris och frågan om vad som händer nu och senare till något helt nytt. 

Det här var en jätteintressant bok! Jag har inte varit så insatt i mormonernas lära, vilket tydligen inte heller uppsatta mormoner alltid är. Det här var spännande läsning om en modig man för det krävs mod för att våga ifrågasätta det man spenderat en livstid på för egen del och försökt förmedla till andra. 

Man kan köpa den här boken från adlibris, bokus eller cdon.

Nya valda dikter av Nils Bolander

I förordet till den här boken skriver Anders Frostenson: "Nils Bolanders dikt har räddats undan sådana tvära smakomkastningar. Den har burits fram av det talade ordet som inte så mycket förändras med årtiondena. Ibland är den komprimerad predikan. Den är taldikt, läs-högtdikt. Som sådan kommer den mest till sin rätt och kan bäst tillägnas."

Den här boken innehåller valda dikter ur Nils Bolanders tre sista diktböcker. Samt fyra dikter som aldrig publicerats i bokform tidigare: Nordisk sommar, Besök, Hans ögon och Hälsning i himlafönstret.

Från Tom hand: Dit han icke ville, Fiskelycka, Sjukdomen till döds, Alla till lags. Gåta, Carceri, Rabbi, Hackkyckling, Tom hand, Guds dårskap, Upprättelsen, En så ringa person, Kärleksbrev, Smulorna, Vid nattens port, Tack för dagens gåva!, Gryningsskymning, Redo och Sångarbön.

Från Kyrkstöt: Dedikation, Kreaturslycka, Orkar inte, En liten toka, Hade tänkt, Juliåska, Julibarn, Tvivel, Tjära och beckolja, Vitsippor, Nyckel och lås, Att skymma Gud, Sådana dagar måste ju komma, Trons vila, Humla, Paradis, Kyrkstöt, Födda berusade, Aftonbön och bortom vår tull.

Från En dag av nåd: Annorlunda, Något av, Bägare, Närmare, närmare, Undret, Efter förtjänst, Korset blommar, Att leva, Ett barn, Trofasthet, En hejdlös kärleks stora välbehag, Söndag, Sådan är min Herre, Att tacka och En dag av nåd.

Jag tyckte mycket om den här samlingen, vilket kanske inte är så underligt med tanke på att dikterna i den kommer från mina favoriter bland Nils Bolanders diktböcker. Jag hittade den här boken på en second hand affär. Den finns inte att köpa ny så om du vill läsa den leta där, på antikvariat och bibliotek.

Efter förtjänst

Du talar om
att bli "uppskattad
efter förtjänst".
Tacka du
din himmelske Fader
att du inte blir det.
Uppskattad efter förtjänst -
det vore ju
rena katastrofen
så visst som ingen
har någon egen förtjänst
att skryta med.

Uppskattad
efter Guds nåd
är din och min
enda räddning.

Uppskattad
efter Kristi förtjänst
är ditt och mitt
ovanskliga hopp.

Tack, att efter sin förtjänst,
törnekrönte man,
jag hemortsrätt och barnaskap
i ditt rike vann!

Nils Bolander

Nils Bolanders diktböcker:
Under öppnad himmel, 1933
I stenbrottet, 1934
Psalm och svärd, 1936
Stormen och trädet, 1939
En enda fast punkt, 1943
Svaret, 1948
Valda dikter, 1952
Tom hand, 1953
Kyrkstöt, 1958
En dag av nåd, 1960 (utgiven postumt)
Nya valda dikter, 1964
Korset blommar : en antologi dikter, 1976
Dikter i urval, 1979
ändå måste jag gå: De mest älskade dikterna, 2002
i går, i dag, i morgon, 2012

Om du är intresserad av att veta mer om Nils Bolander rekommenderar jag Nils Bolander - diktare och predikant av Carl-Erik Sahlberg.

Den som hittar sin plats tar ingen annans av Tomas Sjödin

I den här boken gör Tomas Sjödin en resa i den bibliska Tomas spår. Det blir en resa som tar honom till Indien, men där han även finner paralleller till sitt eget liv och sin uppväxt i Kramfors. I Kerala i Indien dit Tomas kom och där drygt en femtedel av befolkningen idag är kristna. Här träffar  han några av kyrkans ledare och får möjlighet att samtala med dem. Han skriver: "Vid båda tillfällena frågar jag lite om Tomas som förebild, om hur de ser på hans tvehågsenhet och tvivel. De tittar förvånat på mig. Som om de missförstått mig. De förstår så klart vad jag menar men tycker att jag i alltför hög grad läser Tomas genom västvärldens glasögon. Här betonas inte hans tvivel det minsta. Alla tre menar att Tomas inte tvivlade mer än de andra lärjungarna. I stället betonar de hans mod. Modet att ställa de uppriktiga frågorna, modet att följa sin övertygelse och kallelse, modet att företa den allt annat än säkra resan över haven, och inte minst: modet att gå i döden för sin tro.
   Ju mer jag lyssnar, desto tydligare blir bilden av omplanteringen. Den tvehågsne och skeptiske rycks upp ur en miljö där det kanske inte var möjligt att blomma mer, och sätts ner i nya förutsättningar, och en annan Tomas stiger fram som tvilling till den tvehågsne. s. 107 - 108

Sedan berättar Tomas om det arbete han är med och driver i en kyrka i Göteborg. Hur de sätter sig ned med varje person som kommer och vill delta i deras arbetet och pratar om vad just den personen vill bidra med. De kallar dessa samtal för "Blomstra-samtal" och de har modet att istället för att titta  på sina behov och tala om vad de behöver hjälp med vågar titta på vad de personer som kommer till dem vill bidra med. På detta sätt har de glädjen att inte bara få se sitt arbete blomstra utan även se människorna som arbetar i det blomstra när de hittar sin plats. "Det lönar sig inte att försöka bli lycklig. Lyckan är en biprodukt, en följd av andra val i livet, en följd av att man gör det man tror är rätt. Kanske kan man säga att lycklig är man under tiden man är upptagen med att göra andra människor lyckliga." S.160

Några citat till. Här nedan skriver Tomas något som verkligen stämmer för mig. Jag vet inte hur många gånger jag har gått ut och promenerat när oron gör att jag bara inte kan sitta still. Rörelsen och samtalet med Gud gör att saker och ting faller på plats. Det kanske inte har löst situationen i sig, men när jag kommer hem igen har det lugnat ned sig så pass att det inte upptar hela mig.
"Ett av de andliga råd som betytt mest för mig själv kommer från en tysk jesuit och lyder: "När inget annat går - gå!" Jag vet inte hur många gånger jag tagit benen till hjälp när bönesuckarna bara tycks studsa tillbaka mot innertaket. Det är slående vad mycket som händer inuti den människa som vandrar.
   När jag lyssnat runt i vänkretsen så säger nästan alla samma sak; när oron blir för stark och sorgen för tung då vaknar behovet av att gå. Att promenera är ett effektivt sätt att få samtala med sig själv, med en god vän eller med Livets Gud." s.180

"Det positiva tänkandet handlar i sin mest vildvuxna form om rent önsketänkande, man tänker något eller bekänner sig till något som egentligen inte alls finns. Man blir rik genom att intala sig själv att man är det, fast man är pank. s.185 Håller jag helt med Tomas. Jag har tidigare läst Stå fast! av Svend Brinkmann. Där höll jag med honom om problemet, men inte om lösningen. Tomas har skriver även om lösningen på ett sätt som jag håller med om. I sista kapitlet skriver Tomas om att vara hemlös och sakna fast mark under fötterna:
   "Tänk om det är så enkelt att den platsen  är Gud? Att Gud är lika med hemma. Att Gud är den rymligaste platsen i universum och att alla som försöker äga eller stängsla in den färdas i motsatt riktning som de andliga monsunvindarna? Om Gud är min sanna identitet, kanske jag inte behöver vara så förfärligt upptagen med att försöka hitta min egen?
   Vet man vem man är behöver man inte försöka vara någon. Den som hittat sin plats slipper konkurrera med andra om utrymmet. Det kanske är så bakvänt att när man söker Gud, finner man också sig själv? Min kollega Urban Ringbäck har formulerat det i en av sina sånger: "Den tro som du bär är ditt livs hemlighet, så var rädd om välsignelsens frö."" s. 221 - 222

Jag tyckte att den här boken var tänkvärd och bra. Den rekommenderas!

Andra böcker av Tomas Sjödin
När träden avlövas ser man längre från vårt kök
Den enklaste glädjen
Reservkraft
Eftervärme
Ett brustet Halleluja
Jag lutar åt Gud
Det händer när du vilar
Det är mycket man inte måste

Man kan köpa den här boken som inbunden (adlibris, bokus, cdon) eller ebok (bokus, adlibris).

En helt annan sång av Ylva Eggehorn

Hela titeln på den här boken är En helt annan sång - livstycken för vuxna kvinnor. I förordet skriver Ylva:
   "Det finns sagor och berättelser, legender och noveller jag läste som barn och sen inte kunde närma mig igen förrän det hade gått trettio eller fyrtio år.
   Varför?
   Kanske för att de var så sanna.
   En del av dem gjorde ont. Andra överväldigade mig med sin visdom och skönhet. De gjorde verkligheten verkligare och fantasin ännu mer fantastisk.
   Efteråt har jag insett att de faktiskt hjälpte mig att leva." s 7
Iden här boken återvänder Ylva till såna berättelser som hjälpte henne att leva och läser dem igen och talar om vad de lärt henne.

Här får vi möta Tummelisa och Ylva skriver:
   "Förr eller senare möter man Nyttans krav och Mörkrets frieri. Säkerligen har vi det också inom oss, dragningen till prestation å ena sidan och uppgivenhet å andra sidan. Annars skulle vi inte låta oss tas hand av Åkerråttan och Mullvaden.
   Men jag har förstått att det finns en störtad svala nära mig, där det ser ut som om bara mörker och död råder. Den svalan hör till mitt liv. Den är min längtan efter att få blomma ut, komma till min rätt, att få växa och leva i ljuset. Och jag kan välja att ge den näring. Den kan växa sig stark igen.
   Jag behöver inte gifta mig med mörkret." s. 28 - 29

Ur kapitlet Kejsarens näktergal: "Sången kommer. Vänta på den så som man väntar det oväntade - men försök inte konstruera den, tysta den inte med ditt behov av att kontrollera den, godta aldrig några kopior av den." s.111

Det jag gillade bäst med den här boken var de kapitel där Ylva skriver om Selma Lagerlöfs berättelser och vad de lärt henne. Jag har inte läst H.C. Andersen i någon större utsträckning och jag läste honom absolut inte som barn, men jag har läst mig igenom i stort sätt alla Selma Lagerlöfs böcker, även om jag gjorde det som 16-åring inte som åtta-åring som Ylva. Hennes böcker och texter har betytt mycket för mig precis som för Ylva och det var intressant att läsa om vad några av de texterna betydde för henne.

Jag blev aldrig särskilt förtjust i den här boken. Jag har lite svårt att hitta in i den och även om vissa kapitel är ganska bra så är andra, som "mosters sommarliv", bara konstiga. Jag köpte mitt exemplar av boken på myrorna och jag kommer att ge tillbaks den dit för det här är inget jag kommer att läsa om.

Andra böcker av Ylva Eggehorn:
Kryddad Olja

Man kan köpa den här boken som inbunden (adlibris, bokus, cdon) eller ebok (bokus, cdon, adlibris).

Herrens luffare av Corrie Ten Boom

Den här boken handlar om Corrie Ten Booms liv efter de händelser som skildras i "Gömstället" som handlar om hur hon och hennes familj gömde judar under andra världskriget och hur de blev påkomna och hon och hennes syster hamnade i koncentrationsläger.

Efter kriget var både Corries syster Betsy och hennes pappa som hon bott med hela sitt liv döda och hon känner sig kallad att resa runt i världen och berätta om Jesus och vad han har gjort i hennes liv. Den här boken handlar om Corries liv under dessa kringresande år då hon egentligen inte ens har en fast punkt att återvända till, ett hem, där av titeln Herrens luffare.

Här kommer några citat ur boken:

"Jag vet inte om hon verkligen förstod mig, för ofta håller vi fast den sak med vårt sinne, som vi tror ska göra oss lyckliga - make, barn, ett särskilt arbete eller till och med "andligt arbete" - och vägrar öppna våra ögon för att Guds väg är bättre. Faktum är att en del tror så starkt, att endast detta kan medföra lycka, att de förnekar Herren Jesus själv. Lyckan finner man inte i äktenskapet, arbetet, Herrens tjänst eller i att ha barn. Lyckan är att vara trygg i Jesus." s. 172

"Förlåtelse är nyckeln, som låser upp dörren till motsättningarnas fängelse och löser handbojor. Den bryter bitterhetens kedjor och själviskhetens fotbojor. Jesu förlåtelse tar inte bara bort våra synder, den behandlar dem som om de aldrig funnits till." s. 197

Vid elva års ålder sjunger Corrie en sång för soldaterna på det soldathem som hennes faster Jans drev. En av stroferna i sången är: "Och fåret, som gick vilse, var jag" efteråt frågar en av soldaterna:
"- Säg mig, min unga dam, hur gick du vilse?
   Alla de andra soldaterna skrattade och jag rodnade av förlägenhet. Det tycktes egendomligt, att en liten flicka skulle beskriva sig själv som ett förlorat får.
   Jag måste bekänna, att den strofen hörde till sången och att jag aldrig någonsin varit ett förlorat får. Sedan talade jag om för honom, att som en liten flicka i femårsåldern, hade jag gett mitt hjärta åt Jesus Kristus och kunde inte minnas den tid då jag inte tillhört honom.
   Officern blev mycket allvarsam och hans ögon fylldes med tårar.
   - Ja, det är så det ska vara, lilla sötnos, sade han högtidligt. Så mycket bättre att komma till Jesus som ett barn, än att vara tvungen att stappla omkring som jag har gjort och alltid söka efter herden.
   Sedan slöt han ögonen och sade stilla:
   - Men ikväll tror jag, att jag ska sluta detta sökande och låta honom finna mig i stället.
   Den kvällen blev det stor glädje i bibelstudiemötet. Herren hade använt mig till att föra en människa till Kristus. Det var första gången i mitt liv och det skedde inte för vad jag sagt, utan för att den helige Ande fanns i mig. Det var en hemlighet, som jag har kommit ihåg alla dessa år under mitt liv, medan jag rest runt i världen som en Herrens luffare." s. 206

Det jag tycker om med den här boken är att den känns väldigt ärlig. Corrie är inte ett dugg intresserad av att beskriva sig själv som någon andlig superkvinna. Här ger hon en ärlig bild av vad hon fått göra tillsammans med Gud men även av sina egna tillkortakommande. Detta tycker jag enbart är positivt. Jag förväntar mig inte felfria utan mänskliga ledare som precis som vi andra behöver be både människor och Gud om förlåtelse då vi gjort eller tänkt fel på olika sätt. Corrie är ett föredöme i att vara lyhörd för Guds förmaning och vända om på nytt och på nytt när hon gjort fel. Det är spännande att få läsa om hur Gud använder henne på olika sätt i många olika länder.

Man kan inte köpa den här boken ny utan får precis som jag leta efter den på secondhandaffärer och antikvariat.

En gurus död av Rabindranath R. Maharaj

Det här är den näst fulaste bokframsida som jag har haft i den här bloggen. Högt bland Saarijärvis moar är fortfarande den fulaste. Ibland undrar man hur de som designade vissa framsidor tänkte. Ville de avskräcka folk från att läsa boken? Den här boken är inte ny. Den gavs ut 1980 men kan man någonsin ha tyckt att det här var en fin framsida?

Trots framsidan läste jag i alla fall den här boken. Den handlar om Rabi som är av Indiskt ursprung men växte upp på Trinidad. Han födes in i den högsta kasten, Brahmaner, och in i en mycket religiös hindufamilj. Redan som liten tillbad han gudarna och mediterade många timmar om dagen.

"Jag brukade stiga upp tidigt om morgonen och säga den passande mantran till Vishnu och tänka med vördnad på vår familjeguru. Så läste jag min morgonbön och bestämde mig för att sköta dagens uppgifter under Vishnus ledning och därvid hålla fat vid att jag var ett med Brahman. Sedan följde det ceremoniella morgonbadet, en reningsakt som förberedde mig för den gudsdyrkan som följde. Då upprepade jag Gayatri-mantran gång på gång" s.43 Där efter följde morgonandakten inne i bönerummet. "Jag kunde sen sitta så där framför altaret och djupmeditera i en hel timme och koncentrera hela min uppmärksamhet på nästippen, tills jag helt förlorade kontakten med omgivningen och upplevde min förening med den enda Verkligheten - den som bär upp världsalltet." s.44

Redan när han var elva år började andra hinduer i området se på honom som en pundit och han fick utföra vissa religiösa ceremonier. Folk började ge honom gåvor och han sågs som ett religiöst föredöme. Han börjar gå djupare och djupare in i meditation och yoga i förhoppning om att få svar på de frågor som växer i honom när han blir äldre och komma närmare gud, men det går inte som han tänkt.

"Efter att ha varit i trance flera timmar blev det mig ganska svårt att möta vardagslivets mångahanda. Jag rörde mig i två olika världar, och det gick inte längre att lösa konflikten mellan dem. Det allt högre medvetande jag blev delaktig av under meditationen förmodades närma mig Verkligheten sådan den innerst inne var, men vardagens värld med dess glädjeämnen och sorger, fasor och besviikelser, fejder med moster Revati, problem med "heliga"män som det stank om och som förbannade istället för att välsigna, med brahmacharyas som hade kärleksaffärer i smyg osv... det var den värld där jag befann mig, jag kunde inte avfärda den som en inbillning såvida jag inte var beredd att kalla vansinne för upplysning. Min religion var en vacker teori, men den var svår att tillämpa i vardagslivet." s.84

Det blir bara värre och värre. "Jag hade också gått och trott att jag varit nära självförverkligandet, men nu avskydde jag mig själv. Jag tänkte på hur jag stulit cigarretter, ljugit och burit mig åt mot moste och andra. Mina goda gärningar kunde inte på något vis uppväga allt ont jag gjort, och min karma skulle säkert leda till att jag återföddes allra längst ned på stegen nästa gång." s. 97

Rabi möter flera kristna och får höra talas om Jesus. Efter en svår kamp lämnar han hinduismen och tar emot Jesus. 

Det här var en intressant bok jag har inte läst någon skildring av hur en praktiserande hindu praktiserar sin religion tidigare och det var mycket jag inte visst om. Det är också intressant att läsa om hur Rabi blir kristen och vilka skillanderna mellan hinduism och kristendom är.

Den här boken kan köpas på svenska i en ny upplaga där författaren är Rabi Maharaj och Dave Hunt (adlibris, bokus, cdon) eller på engelska (bokus, cdon, adlibris).

Genom stormen : en resa med Paulus till pånyttfött hopp av Hans Weichbrodt

Den här boken har jag varit sugen på att läsa länge och nu var det äntligen dags.Hela den här boken handlar om apostlagärningarna 27 och 28 om du i vill så kan du läsa de kapitlen på t.ex. folkbibelns hemsida.

Paulus har varit fängslad i två år och och ska nu äntligen transporteras till Rom där han ska få sin sak prövad av kejsaren. Med sig på resan har han sina vänner Lukas och Aristarkus. Det kommer att bli en strapatsrik resa, men redan från början vinner Paulus kaptenens förtroende och får privilegier som fångar vanligen inte fick trots att han som fånge hade den lägsta positionen av alla ombord på båten. Ur den positionen använde Gud Paulus. Här drar Weichbrodt paralleller till händelser i sitt eget liv. Där Gud använde honom på ett oväntat sätt när han mänskligt sett inte befann sig i en god position. "En sådan  sak är att vi ofta kan vara frestade att irritera oss över den position vi har i arbetsliv, privatliv eller till och med församlingen. Vi önskar ofta att vi skulle ha en mer upphöjd och ur ett mänskligt perspektiv attraktiv position. Vi frustreras dessutom ofta över vår egna svaghet och utsatthet. Då kan det vara uppmuntrande att se att Guds utgångsläge för Paulus var den lägsta positionen, både i denna text och många andra gånger Bibeln. Som du redan kan ana var detta inget hinder för att Gud skulle kunna bruka honom på ett mäktigt sätt. På samma sätt tror jag att Gud när som helst kan låta den position du har bli Guds utgångspunkt när han vill använda dig på ett starkt sätt. Vår Herre är nämligen en mästare på att förvandla minus till plus!" s.34

Trots Paulus varningar och den farliga tiden på året väljer besättningen att segla vidare till en bättre hamn. Detta för dem rakt in i en svår storm. I bibeln berättas om precis det som Weichbrodt här fyller ut lite mer. I bibeln går det så snabbt att berätta om det här att jag tidigare inte riktigt förstått vilket absolut hopplöst läge de verkligen befann sig i när de efter många dygn i stormen kastat lasten överbord och inte hade någon aning om var båten befann sig för eftersom himlen hela tiden täcktes av moln hade de ingen möjlighet att navigera eller orientera sig. De har helt tappat hoppet om räddning. Här beskriver Weichbrodt även en period i sitt liv som var mycket jobbig och i slutet av kapitlet skriver han: " Man kanske skulle kunna beskriva fruktan som en tro på det negativa som fyller våra tankar så pass mycket att det lätt hotar att förlama vårt inre. När jag var inne i den svaga och fruktansfyllda period som jag beskrivit i detta kapitel, så leddes jag att börja studera relationen mellan lidande och fruktan i Bibeln. Ganska snabbt såg jag ett mönster. Fruktan är något som Gud befaller oss att inte hålla fast vid. Detta med ett undantag och det är att frukta Gud själv. Här handlar det naturligtvis inte om en osund rädsla för Gud. Det handlar istället om att ha respekt för den Gud som är alltings skapare och som gång på gång i Bibeln beskrivs som helig. Lidande är däremot något som Jesus säger utgör en självklar ingrediens i varje kristens liv. Han uppmanar oss att ta på oss våra kors varje dag (Luk 9:23). Denna åtskillnad mellan fruktan och lidande har hjälpt mig att förstå att det är Guds vilja att vi inte ska frukta något annat än honom själv. I linje med detta är min bön att du och jag alltmer ska lära oss att låta den helige Ande fylla oss med den kärlek och frid som förjagar all felaktig fruktan och rädsla." s 58 -59

När allt är som hopplösast kommer en ängel till Paulus med ett budskap om att han och alla på båten ska räddas men att de kommer att kastas upp på en ö. Med Paulus budskap så kommer hoppet tillbaka till alla ombord på båten. De äter på första gången på länge och precis om ängeln sagt till Paulus går båten under men alla klarar sig med livet i behåll i land på en ö där de blir väl mottagna.

 I genom hela boken behåller Weichbrodt samma berättar stil. Han fördjupar den bibliska texten med olika exempel på hur det var att t.ex. segla på den här tiden på de här vattnen och han dra paralleller till sitt eget liv och Paulus. Jag tyckte om den här boken och skulle gärna läsa fler böcker av Hans Weichbrodt.

Andra böcker om Apostlagärningarna:
Andens folk: en lärjungavandring genom apostlagärningarna av Peter Halldorf

Man kan köpa den här boken på adlibris, bokus eller cdon.

Varför ska jag tro på Gud? av Timothy Keller

Den här boken är skriven av en pastor som arbetar i en församling i New York och i den försöker han besvara  frågan om varför man ska tro på Gud. Den första delen innehåller de vanligaste invändningar till kristen tro som Timothy Keller mött under sin tid som pastor i New York.
"Det kan inte bara finnas en sann religion"
"Hur kan en god Gud tillåta lidande?"
"Kristen tro är en tvångströja"
"Kyrkan bär ansvar för så mycket orättfärdighet"
"Hur kan en kärleksfull Gud skicka någon till helvetet?"
"Vetenskapen har motbevisat Gud"
"Man kan inte tolka bibeln bokstavligt"

"Moderna människor tänker sig att helvetet fungerar så här: Gud ger oss tid, men om vi inte har fattat de rätta besluten innan vi dör, kastar han våra själar i helvetet för evigt. Under tiden som de stackars själarna faller genom rymden ropar de till Gud om barmhärtighet. Men Gud säger: "För sent! Du hade chansen! Nu får du sota för det! Men denna vrångbild missuppfattar ondskans beskaffenhet. Den bild som Bibeln målar upp är att synden skiljer oss från Guds närvaro, han som är källan till all glädje, likaså till all kärlek, vishet och alla slags goda ting. Eftersom vi från början är skapade att leva i Guds omedelbara närvaro, är det endast inför hans ansikte som vi kan nå vår fulla potential. Att helt och hållet gå miste om hans närvaro skulle innebära helvetet - att mista vår förmåga att ge och ta emot kärlek och glädje. 

   En vanlig bild för helvetet i Bibeln är elden. Eld får saker och ting att falla sönder. Redan här i livet kan vi se hur självupptagenheten får själen att falla sönder. Vi vet hur själviskhet och inkrökthet kan leda till stingande bitterhet, kväljande avundsjuka, förlamande ångest och paranoida tankar med mentala förnekelser och vrångbilder som följd. Ställ dig nu frågan " Vad händer om vi inte upphör att existera när vi dör utan våra liv i andligt avseende fortsätter in i evigheten?" Helvetet är då den oändliga förlängningen på den bana som den inkrökta, självupptagna själen redan slagit in på." s. 95 -96

"Helvetet är kort sagt den eviga förlängningen av en människas frivilligt valda identitet utan Gud." s.97

Den andra delen handlar om Den grundade tron. Här skriver han bl.a. om religion kontra evangelium. Alltså om nåden. I levande kristendom är det nåden som är i centrum. Vi får inte komma till Gud för att vi i oss själva är så fantastiskt bra och har lyckats hålla alla bud som vi har fått. Vi får komma p g a vad Jesus har gjort för oss. Det är inget vi kan förtjäna det är bara nåd. "Den kristna trons grundläggande budskap skiljer sig i grunden från den traditionella religionens utgångspunkter. Grundarna av alla de andra stora religionerna uppträdde i huvudsak som vishetslärare inte frälsare. De kom för att säga: "Gör så här så finner du gudomen." Men Jesus kom i huvudsak som frälsare inte vishetslärare (även om han ju förstås också var det). Jesus förklarar: "Jag är gudomen som har kommit till er, för att åstadkomma vad ni inte kunde åstadkomma själva." Det kristna budskapet är att vi inte är frälsta på grund av vad vi har gjort utan av vad Jesus har gjort. s. 213 Han skriver även om förlåtelse som innebär att någon måste betala ett pris. Skulden finns där men förlåtelsen innebär att någon annan har tagit den så att jag kan gå fri. Sedan skriver han om den treenige gudens ständiga dans där fadern, sonen och den helige anden fokuserar på och förhärligar varandra. Vi är sprungna ut denna kärleksdans.

Jag tyckte om den här boken, men det var inte en bok jag sträckläste. Kapitlen krävde eftertanke och jag tyckte bättre om den andra delen än den första. Mycket intressant och tankeväckande bok.

Man kan köpa den här boken på svenska som inbunden (cdon, adlibris, bokus) eller pocket (adlibris, bokus, cdon) eller engelska och då heter den the Reasons for God (bokus, cdon, adlibris) och finns även som ebok (bokus).

Boktips med lite samma tema:
Med nådens ögon av Philip Yancey

Elfenbenshjärtat av Anna Tikum

Anna är den yngsta dottern i en familj med fyra barn. När hon är ett år gammal får hennes pappa, som är präst, jobb på ett teologiskt college i Makumira i Tanzania. De blir Finska Missionssällskapets nya missionärer. Annas tre äldre bröder Stefan, Anders och Krister går i skolan på dagarna, men Anna har inga plikter utan kan leka och utforska dagarna i ända. Den första delen av boken handlar om hur hon upplever sina år i Afrika. Här får vi även ta del av utdrag ur några av de brev som föräldrarna skrev till släkten i Finland. Men boken handlar egentligen inte om detta.

Vid fem års ålder så kommer Anna tillbaka hem till Finland igen på vad hon tror är ett besök. Hon kommer ju inte alls ihåg hur det var att bo i Finland och det som känns som hemma för de andra i familjen känns främmande för henne. Här är hon inte heller annorlunda eller speciell med sin ljus hy och blonda hår utan en liten flicka som alla andra. När hon en kväll får höra och verkligen förstår att de inte ska återvända till Tanzania. Det blir hennes första riktigt stora sorg och eftersom hon inte vet hur hon ska hantera den bestämmer hon sig den natten för att göra sig av med allt afrikanskt och bli en finsk flicka som alla andra. Så hon förtränger sin afrikanska barndom och härmar i allt sina finska vänner om hon gör precis som dem kommer ingen tycka att hon är annorlunda. Med tiden finner hon sig väl tillrätta i Finland och tänker inte särskilt mycket på sin tidiga barndom i Afrika. Men under sin utbildning till socionom får hon möjligheten att göra en av sina praktikperioder utomlands och väljer då att göra den i Tanzania.

Detta första återseende av det barndomsland hon inte trodde att hon kommer ihåg väcker många obearbetade minnen, tankar och känslor. Hon kommer tillbaka till Finland med en känsla av att hon inte är färdig med Afrika och inte riktigt hör hemma i Finland. Det blir ett andra återseende och sedan ett tredje. Efter det tredje återseendet av Tanzania blir hon antagen som missionär av Finländska missionssällskapet. Efter att hon gått deras kurs kommer hon att bli missionär i Tanzania och jobba med socialt arbete där. Jobbet passar som handen i handsken och Tanzania är platsen på jorden för henne. Allt har lagt sig till rätta. Anna är överlycklig. Då är hon med om en olycka som förstör hennes rygg och efter en tid med outhärdlig smärta som trots att månaderna går inte blir bättre utan snarare värre står det klart för Anna att hon inte kommer att kunna åka till Afrika. Hon återupplever samma smärta som den gången när hon var fem år och insåg att hon inte skulle komma tillbaka till sitt hem i Tanzania, men den här gången konfronterar hon sorgen och den smärtsamma förlusten istället för att tränga undan den.

"I många år trodde jag att min väg till ett fridfullt inre var att fysiskt bosätta mig i Afrika. Jag var övertygad om att det enda som kunde göra barnet inom mig lyckligt var en enkelbiljett till barndomslandet. Men istället visade sig nyckeln vara att ta på mig ett barns obearbetade förlust. Jag måste genomleva den smärta som det inneburit att som barn separeras från mitt hem i Afrika. Det enda sättet för mig var att som vuxen återuppleva barndomens förlust. För att kunna hela barnet inom mig måste jag åter en gång förlora mitt Afrika. " s. 249
"Så småningom började jag acceptera att Afrika kanske trots allt inte var min framtid. Jag skulle kanske leva mitt liv i Finland. Sorgeprocessen fick mig att börja försonas med det som jag hade vägrat att acceptera som barn. För första gången sedan jag var fem år gammal och just hade flyttat från Afrika började jag känna  stunder av djup hemkänsla i Finland. Steg för steg lärde jag mig uppskatta det som femåringen bara hade sett som föräldrarnas hemland." s.248

När Annas föräldrar går i pension återvänder de för att jobba tre månader i Tanzania och Anna som just varken jobbar eller studerar tar chansen att följa med. Under detta fjärde återseende läggs många pusselbitar på plats för Anna. Hon trivs och när det är dags för henne att resa hem har hon fått ett perfekt jobberbjudande från Finländska missionssällskapet. Men den här gången väljer hon att tacka nej.

"Om jag väljer att arbeta i detta land måste min relation till både landet och dess människor förändras drastiskt. Jag kan inte dagarna i ända förundras över naturens skönhet, leva i ett fullkomligt nu och förtröstansfull låta mig älskas och kravlöst älska tillbaka. Om jag ska arbeta och bo i detta land kommer mina dagar ofrånkomligt att fyllas med hårt arbete, svåra beslut, jobbiga kolleger och alla andra utmaningar som varje ansvarstagande vuxen människa ställs inför oberoende av var i världen han eller hon arbetar och bor." s. 297

Jag tyckte om den här boken. Jag tror aldrig att jag läst om ett missionärsbarn som var så litet när det bodde utomlands och det här är en mycket ärlig bok om hur Anna upplevde sin barndom och hur det påverkade henne långt upp i vuxen ålder.

På Yles Vetamix kan man se en film där Anna berättar om sitt liv och hur det var att som barn flytta från Tanzania till Finland. Just nu är Anna och hennes man utsända av Finländska missionssällskapet till Senegal.

Man kan köpa den här boken från bokus, adlibris eller cdon.

Det händer när du vilar av Tomas Sjödin

Den här boken handlar om vilan och vikten av att faktiskt ta sig tid att vilar. Ett återupprättande av sabbaten. Varför ska det vara fult att vila? Som Tomas Sjödin säger: "Att vila är inte att släppa ansvaret en stund. Att vila är att ta ansvar för det enda som till sist är värt något, kärlekarna." s.175

Tomas tycker att vi ska åter ta den vilodag i veckan som vi faktiskt behöver. En dag då man stänger av de måsten man har i sitt vardagsliv och bereder plats för annat som gemenskap och vila. Jag gillar den idén även om jag inte vet hur jag skulle kunna genomföra det i mitt eget liv.
"Annorlunda och lustfyllt snarare än tillåtet eller inte tillåtet - då läggs ytterligare ett par pusselbitar på plats, tänker jag. Det viktiga är att det blir en dag som skiljer sig från de andra." s.150

"Här finns ett slags monotoni som många av oss är livrädda för nu för tiden, det ska hända saker hela tiden. Otåligheten är det andliga livets fiende. Det andliga livet kan ibland handla om dramatiska, känslostormande upplevelser, men tagna ur sitt sammanhang är det som att gro ett frö på fönsterbrädan. Det nya livet behöver stillheten i det fördolda, perioderna då de fina rottrådarna får utvecklas, innerligheten, förtröstan, förnöjsamheten. Det som inte bullrar och väsnas, men håller i långa loppet." s.139 Här har Tomas Sjödin en poäng. Det gäller att saker får ta tid. Det är inte de enstaka häftiga gudstjänsterna som formar relationen till Gud. Den måste få växa fram och vara en del av vardagen för att bli något som håller att bygga sitt liv på i alla omständigheter. Goda relationer tar tid att bygga upp både med människor och med Gud.

Några citat till:
"Ofta utpekar men under dessa timmar (vakna vargtimmar mellan kl. tre och fem på natten) sig själv som orsaken till till sitt lidande. Man får vad man förtjänar. Det är tankar man kämpar med, men slitet är direkt fysiskt. Och så kryper de fram, de såriga relationerna - det hon sa, det jag svarade. Den gnagande oron över barnen, över ekonomin, den växande tystnaden i ett parförhållande, eftersläpningen i arbetsuppgifterna på jobbet. Eller sjukdomen som med vårsolen skickade sina första oroande signaler i allt som äntligen var så bra.
   Hur vilar man från sådant? Kan man som rabbinerna föreslår, hoppa över att älta det något dygn i veckan? Jag tror inte att det går att vila från sådant. Det vore som att säga att orsaken till våndan inte finns. De finns, och allt som finns har betydelse. Så konsten är kanske snarare att öva sig i att vila i allt det som är. Öva sig i att luta sig mot andra krafter än de egna. För det är precis där vilan döljer sin djupaste hemlighet: där krafter tar slut väntar andra på att ta vid. s. 157

"Kan vilan bli ett sätt att lära sig leva med sina bekymmer, och till och med försonas med att de finns? "Gör er inga bekymmer", säger Jesus till sina efterföljare. Det är inte samma sak som att man inga bekymmer har. Jag tolkar det som att man inte ska tillverka fler bekymmer än de som redan existerar. "Var dag har nog av sin egen plåga." Bekymren är en del av friktionen i livet, en del i att livet rör på sig. Och ibland har oron ett ärende, den är signalen på att något måste förändras och ska därför tas på allvar.
   Då blir den alldeles avgörande frågan om vilans inneboende och verksamma krafter är starka nog  i mötet med den oro som tycks oss övermäktig? Jag möter många människor som bekräftar att det är så. Sönderförsökta medmänniskor som kommit till den punkt där de inte orkar försöka mer och slutat krama det sista halmstrået. Släppt taget, trott att allt varit över och till sin egen förvåning upptäckt att det vänt där." s. 161

Jag tyckte att den här boken började lite segt, men sedan blev den mycket bättre. Jag tror att Tomas har en poäng i att vi behöver en vilodag i veckan. En dag då vi stänger av annat för att kunna vila och umgås med vänner,  familj och Gud. Vilan blir ett sätt att växa att få perspektiv på tillvaron och kunna komma tillbaka med nya krafter.

Jag tycker verkligen om Tomas Sjödins böcker. Läs dem! Tomas Sjödin har även sommar- och vinterpratat 2013 i P1.

Andra böcker av Tomas Sjödin
När träden avlövas ser man längre från vårt kök
Den enklaste glädjen
Reservkraft
Eftervärme
Ett brustet Halleluja
Jag lutar åt Gud
Det är mycket man inte måste
Den som hittar sin plats tar ingen annans

Man kan köpa den här boken som inbunden (cdon, bokus, adlibris), ebok (bokus, adlibris, cdon) eller ljudbok (adlibris, cdon, bokus)    

Jag lutar år Gud : 85 krönikor av Tomas Sjödin

Det här är ett urval av krönikor som Tomas ursprungligen skrivit för Göteborgs Posten. Tomas Sjödin skriver själv i inledningen till boken: "En av mina läsare sa en gång: "Vad du än skriver om: trasmattor, ostfrallor, fortkörningsböter, väder, telefonförsäljare eller trädgårdsmöbler, så får du alltid in Gud på slutet." Det är en riktig iakttagelse. Och jag tror att det har med lutningen att göra.
   Jag pressar inte in Gud. Det behövs inte, tillvaron lutar redan åt det hållet." s.12 -13

Eftersom det här är en sammanställning av många olika krönikor skrivna under en lång tidsperiod så har boken inte ett sammanhängande tema. Det gör absolut ingenting. Det här är en sådan bok som man kan återvända till och i hitta nya guldkorn i när livet för en in i nya utmaningar. Tomas är mycket ärlig och berättar om både det lätta och det svåra i sitt liv och om Gud som alltid varit med även när det varit svårt. Jag citerar här lite ur boken.

"Det finns andlighet som strävar mot bekymmerslöshet. Genom disciplinerad övning sägs man kunna nå in till det stillhetens nav där man ser världen snurra förbi, men slipper delta. Sådan andlighet skyr jag. Jag vill vara en del av världen, Känna att jag lever. Den Gud jag tror på blåser inte bort bekymren som man blåser bort rök. Jesus uppmanade visserligen sina åhörare att inte göra sig bekymmer, men det är något helt annat. Tydligen insåg Jesus att människor hade fullt upp med bekymmer utan att de behövde tillverka nya. Därför uppmanade han människor att göra om sina bekymmer till bön, låta Gud få veta. Oron skiljer inte människan från Gud. Tvärtom, varje bekymmer är en inbjudan till ett viskande samtal med Gud"
Ur krönikan Inga bekymmer s.127

"Jag tror att en av hemligheterna med Jesus var hans röst. Och då tänker jag inte främst på det akustiska , hur den lät, om det vet vi väldigt lite. Jag tänker på angelägenheten i den. Någonstans i övre tonåren hörde jag den rösten, det fanns en sorg i den som jag igenkände som min egen och en lycka som ingen tidigare namngett. Det har gått tjugofem år sedan dess. Jag kan ännu höra rösten. Jag vet vad den ville.
   Så vill jag hålla det örat öppet. Jag lyssnar i vardagens mummel efter rösten från den gode herden, den Gud som inte främst kräver våra liv, vår tid och vår lydnad men som själv ger sitt liv.
   Så känner man för övrigt igen en riktig ledare.
   Och en riktig Gud."
Ur krönikan Jag lyssnar efter ropet i rösten s.130

Jag tycker verkligen om Tomas Sjödins böcker. Läs dem! Tomas Sjödin har även sommar- och vinterpratat i P1. 

Andra böcker av Tomas Sjödin
När träden avlövas ser man längre från vårt kök
Den enklaste glädjen
Reservkraft
Eftervärme
Ett brustet Hallaluja
Det händer när du vilar
Det är mycket man inte måste
Den som hittar sin plats tar ingen annans

Man kan köpa den här boken som pocket (cdon, adlibris, bokus) eller ebok (bokus, cdon, adlibris).

Blott en dag - sånger och dikter av Lina Sandell

Det här är en samling av några av Lina Sandells många dikter och sånger. Den gavs ut år 1963 och innehåller både dikter som jag känner igen och dikter som var helt okända för mig.

Boken har är indelad i olika avdelningar efter vad dikterna handlar om.
Vem klappar så sakta: 
Vem klappar så sakta..., Tror du på Guds Son?, Vart går du?, Om han kommer idag
Under korset:
Jesus för världen, Under korset, Förlora ej korset ur sikte!, Närmare, o Jesus Krist, till dig!, Bedrövelsens nytta, Tag mina tankar, Herre, Vid korsets for, Striden mellan anden och köttet, Se ej på mig, Riktningen
Blott en dag:
Blott en dag, ett ögonblick i sänder, Guds kärlek, Vad skall möta mig i dag?, Jag kan icke räkna dem alla, Vid en skiljeväg, Jag är nära, Låt mig andas ut hos Jesus, Blott Jesus, Trons frid, Tryggare kan ingen vara
Medan allting ler och blommar:
Medan allting ler och blommar, Minne av konfirmationen, Kan du giva ditt hjärta för tidigt? Har du mod att bli en kristen?
Mycket att tacka för:
Jag har så mycket att tacka för, Lärkan, Hav tack för dina änglar, Fågeln på frusen gren, dag och natt äro dina, När hela jorden sover
Giv med öppna händer:
Giv!, Jag vill följa dig, o Jesus, Bon om kärlek och kraft, Tala vänligt!, Respekt för bördan, Låt mig få gå med något bud från dig, Tillkomme ditt rike, Tiden är kort
Ljust om aftonen:
Om aftonen det ljust skall bli, Jag längtar till himlen, Jag skall sova, men ej evigt, Se, han kommer, Vid C. O. Rosenius grav

Jag tyckte om den här boken och citerar här en dikt som jag inte hade hört tidigare.

Jag har så mycket att tacka för

Jag har så mycket att tacka för,
så mycket, som mig glädje gör,
om mycket ock gör mig smärta.
O, må jag då ej gå tyst och stum,
ej lämna suckan och klagan rum,
ej gå med sorg i mitt hjärta.

Jag har så mycket att tacka för:
min bön i nöden du städse hör,
ja, gör ock vida däröver.
Din nåd är också beständigt nu,
och till din nåd får jag alltid fly
närhelst jag hjälpen behöver.

Jag har så mycket att tacka för,
men aldrig tackar jag som jag bör,
mitt lov, mitt tack blir så ringa.
Men när jag står för din tron en gång
hur annorlunda skall så min sång
med helgonskaran där klinga!

Lina Sandell

Jag köpte den här boken på loppis och den finns inte att köpa ny längre.

Astri Valen-Sendstad har skrivit en bok som heter "Lina Sandell Blott en dag" som kan vara intressant läsning om man vill veta mer om Lina Sandells liv och läsa fler av hennes dikter.

Andens folk: en lärjungavandring genom apostlagärningarna av Peter Halldorf

Den här boken består av 28 kapitel ett kapitel för varje kapitel av Apostlagärningarna. Jag har läst ett kapitel om dagen i Apostlagärningarna och motsvarande kapitel i den här boken. Det var ett bra sätt att läsa boken på. Varje kapitel är 14 - 18 sidor långt och ganska lagom mycket att läsa.

Varje kapitel är en intressant fördjupning av kapitlet i Apostlagärningarna. Här får man också en inblick i den första församlingen. Det här är en lång bok, 484 sidor, och varje kapitel handlar om olika saker så det är svårt att göra en sammanfattning, men jag har i alla fall valt ut två citat. Jag tyckte att den har boken var bra. Den rekommenderas.

"Oavsett vad som sker upphör de inte att förtrösta på Gud. Att det i våra ögon ser ut som en cynisk eller fatalistisk hållning beror kanske på att vi har svårt att tro. Vi vågar inte riktigt lita på att Gud är den som råder, att allting - även ondskans och lidandets kortvariga triumfer - till sist måste tjäna Guds större syften. Inte ens döden är för dessa första kristna ett tecken på djävulens makt - snarare är det tecknet på hans nederlag! Det är just dödlighetens makt som Jesus nedkämpat genom sin död. Därför talar de kristna om "den glädjefyllda döden". Liv och död är samma gåva till människan, menar Paulus: "hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert"." s. 197 - 198

   "Prästen är alltid präst, hur illa han än bär sin mantel. Han försvagar kraften i sitt ämbete genom att inte vårda sitt inre liv, men Gud bekänner sig till den ordning han själv inrättat. Därför kan nåden flöda även genom omoraliska präster och Andens gåvor verka genom människor med allvarliga brister i sin karaktär. Åtminstone till en tid. Den välsignelse de förmedlar legitimerar inte deras livsstil, men är ett uttryck för hur Anden verkar genom ordningen. Men för att prästen i längden skall åtnjuta människors förtroende är hans karaktär, hans inre liv, avgörande.
   Den präst som inte bär upp sitt ämbete med sitt liv, blir inte bara orsak till att människor förlorar tilliten till det uppdrag han förvaltar. Han blir även skyldig till att respekten för det heliga urholkas. När ledaren syndar, och fortsätter som om inget hänt, börjar även hans lärjungar att ta lätt på synden. Som det heter om Elis söner i Första Samuelsboken: "De unga männens synd var så mycket större inför Herren som folket därigenom lärde sig att förakta Herrens offer." s.383 - 384

Andra böcker om Apostlagärningarna:
Genom stormen : en resa med Paulus till pånyttfött hopp av Hans Weichbrodt

Den här boken tycks vara svår att få tag på. Adlibris säljer den som ljudbok. På bokus står det att både ljudboken och den inbundna är slut hos förlaget.

Lina Sandell Blott en dag av Astri Valen-Sendstad

Lina Sandell föddes den 3 oktober år 1832 på Fröderyds prästgård i Småland. Hon hade tre äldre syskon,  Christina, Charlotta och Johan, som levde (ännu en bror Carl hade dött innan Lina föddes). Senare skulle hon även få en lillasyster, Mathilda.

Lina, eller Carolina som hennes hela namn var, var under hela sin uppväxt sjuklig och var i långa perioder sängliggande. När hon var i 12-års åldern trodde man att hon skulle dö, men hon blev helad. Att hon var så sjuk gjorde att hon inte kunde delta i hushållsarbetet i särskilt stor utsträckning i stället var hon mycket med sin pappa och läste och skrev inne i hans arbetsrum.

Redan tidigt började hon att skriva dikter och i den här boken blandar författaren fakta med Lina med dikter som hon själv skrev. Detta är ett mycket bra sätt att göra Lina levande. Lina har en bra uppväxt i prästgården trots sin svåra sjukdom, men när hennes far dör (när Lina är 25 år) genom att spolas överbord under en båtfärd mitt framför ögonen på Lina så förändrar sig hennes tillvaro drastiskt. Det blir bara början på prövningarna för familjen. Året efter blir hennes syster Christina änka och hennes andra syster Charlotta dör år 1859 efter att hon fött sitt tredje barn. Dessa år blir mycket svåra för Lina som dessutom har sin mamma att ta hand om.

1861 blir Lina kallad att arbeta för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen med att skriva andliga sånger,väckelseskrifter, barnlitteratur och biografier över kända kristna personligheter. Hon tar emot kallet och börjar sitt nya arbete i Stockholm. Senare träffar hon och gifter sig, efter modigt övervägande, med Oscar Berg. Lina är rädd för att ett äktenskap ska ta tid i från den uppgift som hon upplever att Gud har kallat henne till, men det blir ett lyckligt äktenskap även om de inte får några barn.

Oscar är handelsman med ett gott hjärta och när det blir kris för många företag går han i borgen för fler av sina vänner än han har täckning för och när de går i konkurs dras han med. Det slutar med att han döms till fängelse i två månader och de döms även mycket hårt av sina kristna syskon. Här får de verkligen lära sig att förtrösta på Gud och vilka deras verkliga vänner är. Lina dör den 27 juli 1903 och tre månader senare dör även Oscar.

Under över under!

Är det sant att Jesus är min broder,

är det sant att arvet hör mig till?

O, så bort med alla tårefloder,

bort med allt, som här mig ängsla, vill!

Han min broder - under över under-

större nåd väl aldrig tänkas må!

Fast jag ej kan tro det alla stunder, 

är jag salig på hans ord ändå.

Han har sagt "Min Fader - eder Fader",

han har sagt "Min Gud och eder Gud."

Gläds, min själ, med världars myriader, 

Att ock du har fått ett sådant bud!

O det broderskapet, se det gäller

mer än allt, vad här man nämna kan,

ty i bredd med Jesus det mig ställer 

ger mig rätt till samma arv som Han. 

Samma arv där uppe i det höga, 

samma himmel, samme Gud och Far.

Herre, Herre, öppna blott mitt öga 

för de skatter jag dock verkligt har!

Lina  Sandell

Carola har sjungit in den här dikten på sin skiva "Blott en dag". Här kan du lyssna på den.

Det här var en mycket intressant bok och jag tycker om att författaren blandar fakta om Linas liv med hennes egna dikter. Det gör att man kommer närmare Lina. Det var även intressant att få veta hur Linas liv såg ut nät hon skrev sina dikter. Den här boken köpte jag på second hand och den tycks inte finnas att köpa ny.

Diktböcker av Lina Sandell
Blott en dag - sånger och dikter

Med nådens ögon av Philip Yancey

På engelska heter den här boken "What's So Amazing About Grace?" Det är en bra titel för Yancey ägnar den här boken åt att förklara precis vad det är som är så förunderligt med nåden.

Yancey skriver: "Jag tror att jag ständigt återkommer till ordet nåd därför att det är ett teologiskt ord vars innebörd inte har blivit förstörd. Jag ser det som "det sista storordet", för det har fortfarande kvar en del av sin ursprungliga härlighet. Nåden finns där som en undervattenskälla för vår stolta civilisation och påminner oss om att det goda inte kommer av våra egna ansträngningar utan just av Guds nåd. Trots all sekularisering söker sig våra rötter fortfarande ner mot nåden." s.8  Jag var inte säker på vilka stororden var men efter en sökning på google så fick jag fram Synd, Nåd, Frälsning, Försoning och Helgelse. Jag vet inte om jag håller med om att nåd är det sista storordet, men nog är det ett riktigt storord.

Här skriver Yancey om hur fantastisk nåden faktiskt är. Gud vår kärleksfulle far alltid är villig och redo att förlåta var och en som uppriktigt ber honom om förlåtelse. Vi kristna utstrålar tyvärr inte alltid den här nådens väldoft varken i förhållande till våra trossyskon eller andra människor och ändå är nåd, förlåtelse och försoning den enda väg som leder ur en spiral av våld och hämnd. Guds vilja att förlåta oss syndare är så stor att det sett med mänskliga ögon tycks helt otroligt, men ändå är den just så stor. "Vi är alla skitstövlar men Gud älskar oss ändå" (s. 132) Tack vare att vi tar emot nåden är vi godkända på grund av vad Jesus gjorde.

Yancey är uppväxt inom en mycket lagisk del av kristenheten. Han gick bland annat på ett college där det fanns otroligt många regler om allt: kjollängd (självklart hade inte de kvinnliga studenterna byxor), hårlängd, förbud mot att röra vid någon av motsatt kön (till och med om de var förlovade), vilken musik man fick lyssna på, obligatorisk personlig andakt m.m. Regelboken var 66 sidor lång. Han skriver "Jag hade ständigt en känsla av att om jag lydde denna beteendelag skulle Gud blir nöjd med mig - och kanske till och med älska mig." s.183 Lagiskhet leder ofta till hyckleri och Yancey skriver: "Jag känner bara till två alternativ till hyckleri: fullkomlighet eller ärlighet. Eftersom jag aldrig har träffat någon som älskar Herren, vår Gud, av hela sitt hjärta och med hela sin själ, sin kraft och sitt förstånd och sin nästa som sig själv, ser jag inte fullkomlighet som ett realistiskt alternativ. Det enda val vi har är då en ärlighet som leder till omvändelse. Bibeln säger att Guds nåd täcker varje synd, inklusive mord, otrohet och svek. Men nåden måste ju bli mottagen och hyckleriet döljer behovet av att ta emot nåden." s.191

Yancey berör även det som Paulus skriver om i Romarbrevet 6: "Vad innebär nu detta? Skall vi stanna kvar i synden för att nåden skall bli större?" och "Hur är det då: skall vi synda eftersom vi inte står under lagen utan under nåden" Paulus svarar på dessa frågor med: "Naturligtvis inte!" Yancey skriver: "Om vi kommer till Gud med en attityd av "hur långt törs jag gå?" så visar det att vi inte har förstått vad Gud har i beredskap för oss. Gud önskar något mycket bättre än den relation jag kan ha med en slavdrivare, som tvingar fram lydnad med hjälp av piskan. Gud är ingen översittare eller chef eller ande i flaskan som betjänar oss när vi befaller det." s.178 "Det Gud önskar är inte ett gott uppträdande utan mitt hjärta." s.178 Clifford Williams citeras där han säger "Efterföljelse är helt enkelt det liv som väller fram ur nåden"  "Om vi verkligen kunde ta till oss det fantastiska att Gud älskar oss, skulle vi aldrig ens ha en tanke på den försåtliga fråga som låg till grund för Romarbrevet 6 och 7 -"Vad finns det för kryphål?" Vi skulle ägna tiden åt att försöka fatta Guds nåd, inte åt att utnyttja den." s. 179 -180

Jag tycker mycket om den här boken. Den rekommenderas.

Den här boken tycks inte finnas att köpa på svenska längre men från bokus och adlibris kan man köpa den på engelska.

Kryddad olja : kvinnor i bibeln av Ylva Eggehorn

I den här boken skriver Ylva Eggehorn på ett personligt sätt om några av de kvinnor som vi möter i bibeln.

Hagar som utan egen förskyllan hamnade mitt i ett familjedrama och fick uppleva Guds omsorg om henne och hennes son mitt i en hopplös situation.

Sara som skämts över sin barnlöshet och hoppats tillsammans med Abraham på att de ska få en son. Så kommer budet om att Sara ska få en son när allt mänskligt hopp är ute och Sara ler när hon hör det.

Rebecka som lämnade sin familj för att resa till ett annat land och gifta sig med en man hon aldrig hade sett.

Dina som blev våldtagen och för vars skull hennes bröder utförde en fruktansvärd hämnd.

Hanna som äntligen får en som efter många års barnlöshet och visar sin omsorg om honom bl.a. genom att göra en ny mantel till honom varje år.

Höga visans brud som älskar brudgummen.

Jesu mor, Maria,

Elisabeth som blev mamma till Jesu kusin Johannes döparen.

kvinnan vid Sykars brunn som fick sitt liv ställt på ända när hon mötte Jesus.

Maria från Magdala som blivit befriad från sju demoner och följde Jesus till slutet.

den kanaaneiska kvinnan som nöjer sig med smulorna.

Marta och Maria: Maria som älskade Jesus och visade det på ett översvallande sätt.

Lydia en av de första kristna.

Jag tycker om den här boken och det personliga sätt som Ylva berättar om dessa olika personer på hon har levt sig in i deras berättelser och återberättar dem här tillsammans med sina egna reflektioner. Jag tycker det var intressant och det satte igång mina egna tankar. En korsfäst Gud av Hans Johansson är skriven på ett liknande sätt. Den rekommenderar jag också varmt.

Den här gången lyssnade jag på den här boken inläst av Ylva Eggehorn. Man kan köpa den inbunden på bokus och adlibris. 

En korsfäst Gud - elva möten med Jesus av Hans Johansson

Det här är ännu en av mina favoritböcker. Den är också väldigt passande påskläsning och sedan den kom ut år 2002 har jag läst den några gånger just i påsktiden. Hans Johansson lever sig in i påskens texter via 11 personer som var med under det dramatiska påskfirande då Jesus korsfästes. Här möter vi:
Maria från Betania - Kvinnan som accepterade att Jesus skulle dö
Judas Iskariot - Mannen som förrådde Jesus
Petrus - Mannen som inte fick rädda Jesus
Kajfas - Mannen som måste få Jesus ur vägen
Pilatus - Mannen som inte kunde bestämma sig
Barabbas - Mannen som kom undan sitt straff
Simon från Kyrene - Mannen som bar Jesu kors
Maria från Magdala - Kvinnan som uthärdade mörkret
Officeren vid Jesu kors - Ett oväntat vittne
Nikodemus - Mannen som såg Guds rike
Den älskade lärjungen - Mannen som vittnar för sanningen

Varje kapitel inleds med en text från bibeln. Sedan skriver Hans inlevelsefullt om hur en av personerna i taget kan ha upplevt dessa händelser. Varje kapitel slutar sedan med en bön. Ibland finns där också en hymn eller en dikt. De kapitel jag tycker allra mest om är Petrus, Maria från Magdala och Judas Iskariot.

Petrus som inte förstod att korset var en nödvändighet utan ville vara den som dog för Jesus. Han fick se och acceptera att han inte kunde rädda Jesus utan Jesus var den som räddade honom. Jag tycker mycket om bekännelsen som står i slutet av det här kapitlet. Den är lång så jag citerar bara lite från slutet av den:
"Jesus, jag ser dig tala till Petrus, på stranden till sjön där han hade sin inkomst.
Jag ser att du kommer till honom när han trodde att du försvunnit ur hans liv
och du frågar honom samma sak om och om igen, som om det var det enda som betydde nåt.
Älskar du mig?
För mina får på bete.
Du gav honom tillbaka till honom själv, med ett nytt liv.
Jag väntar, kom också till mig.
Hans Johansson s. 56

Maria från Magdala som hade blivit befriad från sju demoner och sedan följde Jesus. Hon hade levt i mörker men genom Jesus blivit befriad och upprättad till ett helt nytt liv. På korset gick Jesus in i ondskans mörker som lägrat sig över mänskligheten och gjorde sig till ett med det. Marias berättelse är en berättelse för alla som upplevt mörker. Hans skriver: Skulle vi förlora kontakten med Gud så definitivt att vi inte hittar tillbaka och hoppet slocknar kommer Marias berättelse oss till hjälp. Det enda som återstår i en sådan situation är att likt henne stanna kvar i mörkret och vänta utan att veta på vad. Kärleken var det enda som höll henne kvar. Hjärtats trohet gav henne inget alternativ. Ur sådana mörkererfarenheter kommer nya Gudserfarenheter. De är svåra att känna igen så länge mörkret är det enda man förnimmer. Men det gäller att som Maria stanna kvar och vaka tills det vänder. Likt Maria får vi höra en röst - först kanske vi inte känner igen den, men sen. Det är den levande Frälsaren som kallar oss vid namn." (s.121)

Kapitlet avslutas med en bön av Susanne Flensted-Waleij. Den är lång också men jag citerar lite ur slutet av den:
"Herre, ta allt det som är trasigt och brutet inom mig
Bara hos dig kan jag bli hel igen.
Hör min bön som kläs i tårar och ordlös klagan.

Hjälp mig att fortsätta hoppas och tro på gott ifrån dig.
och se att en dag kommer då ingen gråt mer ska höras.
Att det kommer en dag så allt ska upprättas.

Tack för att tron på en uppståndelse, liv bortom döden, inte är ett tunt halmstrå som jag desperat håller fast vid för att uthärda sorgen.
Det är ankaret i mitt liv.
Du är ankaret i mitt liv.
s.123

Man kan köpa den här boken från adlibris eller bokus. 

Gud är inte död - inte ens i Nordkorea

Den här boken har jag fått låna. Den är utgiven i Sverige av Ljus i Öster och kan köpas på deras hemsida. På Adlibris och Bokus finns den av någon anledning bara på engelska. Den engelska titeln är "Back to the Jerusalem of the East - The Underground House Church of North Korea" vilket säger lite mer om vad boken handlar om än den svenska titeln gör. Den här boken har ingen författare som vill skylta med sitt namn på framsidan av boken men Luther Martin, Eugene Bach och Back to Jerusalem har Copyright till den.

Det här är den fjärde boken som jag läser om Nordkorea. Alla de böcker jag har läst hitintills har haft olika infallsvinklar och skildrat Nordkorea på lite olika sätt. Den första boken jag läste "Ambassaden i paradiset" berättade om Sveriges relation till Nordkorea. Vi var länge det enda västerländska land med en ambassad i Pyongyang och de stackars ambassadtjänstemän som hamnade där ansåg INTE att de kommit till paradiset... Den andra boken jag läste "Alla monster måste dö" skildrade kulissen, det Nordkorea som man vill visa upp för turister (och kanske vill tro på själva). Sedan läste jag "Inget att avundas". Här berättar Nordkoreaner som flytt till Sydkorea om sina liv i Nordkorea. En jätteintressant inblick i Nordkorea bakom kulissen. Den här boken fokuserar på de kristnas situation i Nordkorea och de ansträngningar som faktiskt görs för att evangelisera där.

Boken börjar med en tillbakablick på Koreas historia. Pyongyang kallades ett tag för österns Jerusalem och hade en stor procent kristna och många missionärer. Kim Jong-Il kom själv från en kristen släkt. Tyvärr tycks det kristna budskapet inte ha gått in i hjärtat på honom utan istället använde han sig av många av de yttre sakerna i religionsutövningen (helig skrift, lovsång, bön) för att bygga upp en kult runt sig själv. Samtidigt startade en av de värsta förföljelserna mot kristna i hela världen. Att äga en bibel kan göra att man själv, ens syskon föräldrar och barn blir skickade till något av Nordkoreas dödsläger. I Nordkorea nöjer man sig inte med att straffa den personen som upptäcks med att ha gjort ett brott utan även släktingar i tre generationer. Kan det i ett sådant land finnas några kristna?

Enligt den här boken så gör det det. Det finns till och med missionärer som når in i Nordkorea. Dessa missionärer kommer från den underjordiska kinesiska kyrkan. I Kina finns det många etniska koreaner med kinesiskt medborgarskap samt vanliga kineser som brinner för att Nordkoreas folk också ska få höra de goda nyheterna. Dessa kineser har helt andra möjligheter att evangelisera i Nordkorea än västerlänningar har. De känner till kulturen och kan språket och är vana vid att evangelisera under förföljelse. Den här boken ger en spännande inblick i hur evangelium faktiskt i någon utsträckning når Nordkorea. Den här boken är kritisk mot de ofta ogenomtänkta ansträngningar vissa västerländska missionärer har gjort för att nå Nordkorea som har stjälpt mer än de hjälpt och det känns ganska självklart att missionärer som kan kulturen och språket och som inte sticker ut som västerlänningar gör har större förutsättningar att nå folket i Nordkorea.

Spännande och intressant bok! Back to Jerusalem har en hemsida där man kan gå in och läsa mer om deras arbete.

Andra böcker om Nordkorea:
Alla monster måste dö av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman
Pyongyang av Guy Delisle
Inget att avundas - Vardagsliv i Nordkorea av Barbara Demick
Käre ledare - min flykt från Nordkorea av Jang Jin-sung
Ambasaden i Paradiset av Lovisa Lamm
Nordkorea - mot välfärd under krigshot av Jan Löön
Gud är inte död - inte ens i Nordkorea

Klosterliv av Mette Nygård

Den här boken handlar om den norska läkaren Mette Nygård som konverterade till katolicismen under 50-talet då hon studerade till läkare. När hon endast hade en termin kvar på sin norska AT-tjänst så bestämmer hon sig hux flux för att flytta till Irland och bli nunna i Medical Missionaries of Mary (MMM). Det är ett mycket intensivt liv efter som hon jobbar mer än heltid som läkare på klostrets klinik samtidigt som hon är novis i klostret. Under sin klostertid hinner Mette vara på Irland i Rom och i Spanien. När hon slutligen lämnar klostret är det för att hon insett att hon inte har en tillräckligt stark klosterkallelse.

Jag hade andra förväntningar på den här boken. Underrubriken till titeln är "En ung läkare bestämmer sig för att bli nunna... Det blir inte riktigt som hon tänkt..." Jag läste den här boken och väntade mig någon slags konflikt något som gjorde att hennes förväntningar vändes upp och ned och hon upptäckte något hon inte kunde stå ut med i klostret och den katolska tron. Så var det inte alls. För det första förstår jag inte hur man kan skriva att det inte riktigt blev som hon hade tänkt för i boken får man intrycket att hon inte hade tänkt, typ alls. Hon är på besök i ett kloster på Irland när föreståndaren på klostret säger att hon skulle passa in där. Då lämnar hon sitt liv i Norge och sin inte färdiga AT-tjänst för att flytta till Irland och bli nunna. Jag tänker efter mer än så när jag klippte håret kort och min frisör ställde fler frågor för att vara säker på att jag verkligen ville klippa mig och att det inte var ett ogenomtänkt beslut som jag skulle komma att ångra än vad klostret tycks ha gjort till henne.

När hon efter ett antal år kommer på att hon inte har en tillräckligt stark klosterkallelse så kände jag spontant: DUH! Hon hade inte tänkt igenom det, inte bett, inte någonstans som jag kan se i boken faktiskt känt sig kallad att gå i kloster. Tiden i kloster blir arbetsam men som hon beskriver det inte dålig. Lite väl mycket arbete i perioder, men även perioder av studier och fördjupning i tron. När hon lämnar klostret är det verkligen bara för att hon inser att hon inte har någon klosterkallelse.

Ganska ointressant bok. Jag tyckte inte att den gav så mycket insikt i klosterlivet heller.