söndag 30 september 2012

Alla monster måste dö av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman

Jag har länge varit nyfiken på Nordkorea och när jag råkade få syn på den här boken på en av bibliotekets boksnurror så bestämde jag mig för att låna den. 

Hela titeln på den här boken är Alla monster måste dö - gruppresa till Nordkorea ett reportage. Boken handlar precis om detta. Magnus och Fredrik åker med på en gruppresa till Nordkorea. Det blir en helt surrealistisk upplevelse och här skildrar de resan där de ständigt följs av"guider" (väktare) som föser dem från den ena platsen till den andra. De får aldrig gå någonstans på egenhand och hela resan blir de filmade. Filmen får de sedan köpa när resan är slut för att ha som minne. 



Nordkorea verkar vara ett helt galet land  med sin egen logik där allt är kulisser och propaganda till en så stor utsträckning att man undrar vem som vet vad som är sant. Vid ett tillfälle står guiden till exempel framför ett berg som enligt henne alltid var snöklätt. Det enda problemet var att vid detta tillfälle så var berget inte snöklätt. När någon i gruppen påpekar detta upprepar hon bara att berget alltid är snöklätt. Om man kan ljuga om något som är så uppenbart osant så undrar vad mer de ljuger om... Hur håller man isär sanningen från propagandan i en sådan miljö.

Boken innehåller även en intressant skildring av hur Nordkoreas president lät kidnappa ett par av Sydkoreas stora filmregissörer och tvinga dem att jobba åt honom. 


Jag tyckte att den här boken var intressant. Den ger en inblick i den officiella bild av landet som Nordkorea vill att turister ska få även om vi inte får se in bakom kulissen. För den som vill se in lite bakom kulissen rekommenderar jag "Inget att avundas" av Barbara Demick.


Andra böcker om Nordkorea:
Pyongyang av Guy Delisle
Inget att avundas - Vardagsliv i Nordkorea av Barbara Demick
Käre ledare - min flykt från Nordkorea av Jang Jin-sung
Ambasaden i Paradiset av Lovisa Lamm
Nordkorea - mot välfärd under krigshot av Jan Löön
Gud är inte död - inte ens i Nordkorea

Jag lånade som sagt den här boken på biblioteket men man kan köpa den inbunden på adlibris eller som pocket på bokus. Den finns även som e -bok både på adlibris och bokus.

fredag 28 september 2012

Ambassaden i paradiset av Lovisa Lamm

Den här boken lånade jag till min läsplatta från Solna bibliotek. Man kan  köpa den som e-bok eller inbundenadlibris eller bokus.

Bokens fullständiga titel är "Ambassaden i paradiset - Sveriges unika relation till Nordkorea". Det är en perfekt titel för det är precis vad den här boken handlar om. Nordkorea är ett så konstigt land, med sitt galna ledarskap och otroliga slutenhet. Det här är en intressant skildring av Sveriges relation till Nordkorea och även om jag vetat att Sverige var det första västlandet som hade en ambassad i Nordkorea så har jag inte vetat bakgrunden till detta.

Jag visste inte att det funnits en tid då Nordkoreas diktatur inte varit det totala genomgripande katastrof som det faktiskt är idag när landet är beroende av mat från utlandet för att föda sin befolkning. Det fanns en tid då systemet nästan fungerade och då svenska företag hoppades på att Nordkorea skulle bli nästa stora marknad som öppnade sig. Dessa förhoppningar grusades och den viktigast uppgiften för den relativt nya ambassaden blev skuldindrivning...

Jag tyckte synd om den stackare som hade hand om den svenska ambassaden i Nordkorea. De levde otroligt isolerat och tycks ha haft sällsynt tråkigt. De Nordkoreaner som var på den nordkoreanska ambassaden i Sverige hade det inget vidare de heller... De tvingades till smuggling för att kunna försörja sig själva och ambassaden.

Jag rekommenderar den här boken om man är intresserad av Sveriges relation till Nordkorea.Om man vill veta mer om hur livet var för nordkoreanerna rekommenderar jag varmt "Inget att avundas" av Barbara Demick.

Andra böcker om Nordkorea:
Alla monster måste dö av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman
Pyongyang av Guy Delisle
Inget att avundas - Vardagsliv i Nordkorea av Barbara Demick
Käre ledare - min flykt från Nordkorea av Jang Jin-sung
Nordkorea - mot välfärd under krigshot av Jan Löön
Gud är inte död - inte ens i Nordkorea


måndag 24 september 2012

The Sacred Diary of Adrian Plass Aged 37 ¾ av Adrian Plass

Det här en av mina gamla favoriter. Jag köpte den ny på engelska 1998 i upplagan som ni ser här till höger med tre böcker i en. Att det blev just den boken berodde på två saker, att den var billigast (betydde mycket eftersom jag inte hade särskilt mycket pengar då) och att den innehöll en bok som inte finns på svenska (The Theatrical Tapes of Leonard Thynn). Sedan dess har jag på loppis/second hand köpt den även på svenska. På svenska heter den "Adrian Plass he(m)liga dagbok".

Den här boken kan inte ha varit helt lätt att översätta eftersom den innehåller en hel del ganska lokala och tidsbundna skämt samt Geralds anagram. Jag förstår inte många av anagrammen och jag har studerat engelska på universitetsnivå...

Adrian Plass är en vanlig kristen som kämpar med att få sitt liv och sin tro att gå ihop. Han har har en klok och jordnära fru som heter Anne och en tonårsson som heter Gerald.

Adrian är kämpar med samma saker som de flesta andra kristna t.ex. det här med bönelivet. Han läser någon bok eller hör en predikan och blir jätteinspirerad att be två timmar varje kväll, men det är inte alltid så lätt att genomföra det han tänkt i praktiken...

"Really, truly, honestly, did intend to pray tonight. Got caugth up in a long Albanian film with sub-titles, set in a kitchen. Kept thinking something was going to happen, but it never did, and suddenly the film finnished." page 125

Vi får följa Adrians kamp och alla hans missförstånd och misstag. De är ofta komiska som när han övar sin tro som ska flytta berg på ett gem och hans familj står utan för dörren och undrar vad han gör. Eller när han rekommenderar en bra oskyldig film utan något stötande i till en lättstött person i kyrkan och på Adrians inrådan tar han med sig en hel grupp till den biografen. Det är bara det att Adrian inte har kollat upp att de fortfarande visar den filmen.

Vi får även vara med de gånger då Adrian faktiskt lyckas göra precis rätt sak i rätt tid till exempel när hans arbetskamrat Glander berättar att han har sett Adrians vän Leonard Thynn full och upplockad av polisen.

   "For one, awful, dark moment, was about to say that Leonard wasn't all that close a friend, and the rest of us in church weren't like that, but suddenly thought of Anne and Gerald and Kitty and Leonard and Jesus, all waiting to hear what I'd say.
   I said, 'I did know about that, Everett. Leonad's one of my best friends, so I hear most about of what happens to him. He´s got a problem with drink . I've got problems with getting things twisted up and making misstakes. All of us in the church have got problems. We're not very good people, but God keps on forgiving us. Does anyone forgive you for what you do, Everett?'"

Jag tycker om den här boken den tar upp problem och funderingar som många kristna har på ett humoristiskt sätt. Den fortsättes av Andromedas brev och The Theatrical Tapes of Leonard Thynn.

Man kan köpa den här boken på engelska på bokus eller adlibris. Libris har dessutom gett ut den på svenska i en ny upplaga i år.

Böckerna i den här serien:
Adrian Plass he(m)liga dagbok
Andromedas brev
The Teatrical Tapes of Leonard Thynn
Adrian Plass ännu he(m)ligare dagbok
Adrian Plass he(m)liga turnédagbok
Adrian Plass and the Church Weekend

Andra böcker av Adrian Plass:
En utomjording i S:t Wilfred

lördag 22 september 2012

It Shouldn't Happen to a Vet av James Herriot

Det här är den andra boken som James Herriot har skrivit om sin tid som veterinär i Yorkshire. På svenska heter den (av någon anledning...) "Alla mina fyrfota vänner". Den här gången valde jag att läsa den på engelska eftersom jag inte kan komma ihåg om jag har läst den på engelska förut. Jag har den faktiskt både på svenska och engelska i min bokhylla. Båda inköpta billigt på olika second hand affärer/loppis någon gång. Jag köper de flesta av mina böcker på second hand/loppis. Med lite tålamod kan man göra verkliga fynd och hitta böcker som inte längre går att köpa i vanliga bokhandeln. Den här boken (på engelska) finns även att köpa på adlibris eller bokus. På bokus kan man även köpa den som ebok.

James Herriot har nu jobbat som veterinär i Yorkshire i ungefär ett år. Han trivs med sitt jobb och ser med förvåning tillbaka på den avlägsna tid för ca ett år sedan då han trodde att han bara ville behandla smådjur.

Den här boken är uppbyggd av många korta episoder där han berättar om olika djur han behandlat och människor han lärt känna. Han berättar bl a om John Skipton som jobbat hårt hela sitt liv utan att unna sig någonting. Han är nu en rik man i 70-års åldern som fortfarande sliter som ett djur varje dag och inte unnar sig någonting. Han har ryktet om sig att vara en hård och snål man. James blir därför förvånad när han kommer dit för att titta på några hästar och får veta att hästarna är pensionerade efter lång och trogen tjänst och nu bara njuter av livet och har det bra. Det John inte unnar sig själv har har han gett sina hästar.

Bromsarna på den gamla bil som James gör sina rundor i har gått från att vara dåliga till att helt ge upp. Trots att James påtalar detta för sin chef Siegfried upprepade gånger så gör han ingenting åt det. (Siegfried upphöjer tankspriddhet och dåligt minne till helt oanade nivåer.) Under ett antal veckor får James all den spänning han kan önska sig då han gör sina rundor i det bergiga Yorkshire i en bil utan bromsar. Detta hade kunnat fortsätta länge om inte Siegfried en dag hade lånat James bil...

Han träffar Helen och lyckas ta mod till sig och bjuda ut henne. Tyvärr slutar den ena träffen efter den andra i total katastrof. Allting som kan gå fel tycks gå fel och lite till. När de går på bio (för vad kan vara mera troligt att lyckas än ett biobesök?) hamnar de t..ex bakom en bonde som är missnöjd med James behandling av hans djur och högljutt upplyser honom om detta så fort filmen inte är på. Det visar sig att den film som visas inte är den de ville se och som grädde på moset kommer byns alkoholist och slår sig ned bredvid dem mitt i filmen. James tror att han har skrämt bort Helen, men hon är för tuff för att låta sig inte avskräckas av några katastrofala träffar.

Jag tycker om den här boken den innehåller många olika berättelser både roliga och rörande.

Böckerna om James Herriots tid som veterinär heter : Om de bara kunde tala, Alla mina fyrfota vänner, Nästan bara rara djurI vår Herres hage, Den flygande veterinären, Yorkshire i mina drömmar, Vår Herres folk och fä samt Mellan himmel och jord.

söndag 16 september 2012

Stormen och trädet och Nils Bolander

Det här är Nils Bolanders fjärde diktbok. Den gavs ut 1939. Jag tycker att hans diktböcker blir bättre och bättre. Den innehåller dikterna: för bara en stjärnas skull, dörren, såsom hjorten trängtar, svarsbrev, död dag, tvångsutskriven, frivillig, bländad, då blevo alla psalmer bleka, kristendom - för andra, de lånade krubba, "soffa-grupp", lagom, de som leva Kristus nära, theoligia negativa, förkunnare, en enkel rörflöjt, ve!, Guds käraste, dödruna, nödens brödraskap, den enda vägen, genklang, "Herre, Du skall tala", när Gud vill lära oss tacka, Jesus från Nasaret I. icke rum, II Hosianna Davids son!, III korsfäst honom!, IV den Uppståndne, per aspera, stormen och trädet, du som blott är femton år, fribrytare, som en pärlgrå fågeldrill, ångest, sorg, huskur, Gerhard Schumann: du står vid min sida, Gerhard Schumann: förtroende, efter midsommar, trädet, en diktar dröm.

Det här är en ganska tjock bok med många dikter i. Jag tycker om Nils Bolander. Hans dikter är ofta kärnfulla och centrerar runt Jesus. Kom närmre är budskapet i många av dem, närmre Jesus. Lägg undan din egen fromhet, kom närmare Jesus.

De lånade krubba...

De lånade krubba åt armodets son
och därtill halm och strå.
De lånade åsna bortifrån
för Herren att rida på.
Men korset han bar
och törnets krans
var hans.

Han lånade bröd en hungerns dag
på bergets grönklädda slänt,
och tvenne fiskar av okänt slag
hans lärjungar hade sänt.
Men korset han bar
och törnets krans
var hans.

Han lånade båt i ett fiskartjäll
och talte till folket från den
och en vindblåst hydda till läger en kväll
åt sig och tolv hemlösa män.
Men korset han bar
och törnets krans
var hans.

Han lånade sal, då hans dag var förbi,
för att duka sitt nattvardsbord,
och den grav man lade hans kvarleva i
var ett lån från en främlings jord.
Men korset han bar
och törnets krans
var hans.

Dock -
nu när jag skådar hans stingande krans
och ser hans kors som det var,
då känner jag djupt: det var icke hans,
det var min börda han bar.
Det kors min Frälsare
kallade sitt -
var mitt.

Nils Bolander

Om du är intresserad av att veta mer om Nils Bolander rekommenderar jag Nils Bolander - diktare och predikant av Carl-Erik Sahlberg. 

onsdag 12 september 2012

Nils Bolander diktare och predikant av Carl-Erik Sahlberg

Jag äger tyvärr inte den här boken utan lånade den på Stockholms Stadsbibliotek. Det var intressant att läsa om Nils Bolanders liv och jag skulle rekommendera den här boken till alla som vill veta mer om honom.

Det var intressant att läsa om hur kyrkorna fylldes när han predikade. Nils Bolander fick i sin ungdom ett möte med Kristus som ledde till att han prioriterade om i sitt liv. Hans fokus var och förblev Jesus Kristus. Det enkla utmanande evangeliet om att leva helt överlåtet för honom.

Nils Bolander föddes den 18 juli 1902 i Västerås. Hade två äldre bröder, men de var 13 respektive 14 år gamla när Nils föddes så Nils var familjens sladdbarn. Hans pappa, Carl Johan, var domkyrkoorganist och lärare vid läroverket. Hans mamma hette Maria. När Nils Bolander bara var ett år gammal dog hans pappa. Mamma Maria dog 1923 innan Nils hade hunnit fylla 21 år.

Bolander tog studenten och började studera teologi i Uppsala, mer som ett sätt att komma underfund med vad han ville studera. Men några starka religiösa upplevelser, dels vid sin mors dödsbädd, dels under några predikningar av en väckelsekristen professor gjorde att han fastnade för teologin och kände en ”betvingande kallelse till prästämbetet”, som han själv uttryckte saken.
    År 1927 gifte sig Bolander med Vera Silverstolpe, konststuderande, och paret fick en son, Arne 1928. Men Nils och Vera var båda konstnärstyper med hett temperament och äktenskapet började vackla, vilket småningom ledde till skilsmässa.
Till Hedemora kom han som komminister 1934 från Stora Tuna kyrka. Vid det laget hade han gift om sig med Bengta Ridderstedt. Sina sju år i Hedemora har Bolander omnämnt som ”de lyckligaste åren i mitt liv”. I Hedemora trivdes han med sin familj, tre barn föddes i familjen (Kerstin 1936, Lena 1940 och Bengt 1942) , och med församlingsmedlemmarna. Kyrkan lär ofta ska ha varit fylld till sista plats när han predikade. Dessutom blommade Bolander i och med sina författarkontakter – han var en del av ”Hedemoraparnassen” tillsammans med Martin Koch, Kerstin Hed och Paul Lundh.
Via en befattning som kyrkoherde i Engelbrekt i Stockholm slog han sig 1950 ner i Lund, som domprost och senare biskop. Han fortsatte under hela sin karriär att läsas, höras och synas.

1958 blev han biskop i Lunds stift och det var han till sin död året där på,  7 december 1959. 

Nils Bolanders diktböcker (om du trycker på länken kommer du det jag skrivit om boken.):
Under öppnad himmel, 1933
I stenbrottet, 1934
Psalm och svärd, 1936
Stormen och trädet, 1939
En enda fast punkt, 1943
Svaret, 1948
Valda dikter, 1952
Tom hand, 1953
Kyrkstöt, 1958
En dag av nåd, 1960 (utgiven postumt)
Nya valda dikter, 1964
Korset blommar : en antologi dikter, 1976
Dikter i urval, 1979
ändå måste jag gå: De mest älskade dikterna, 2002
i går, i dag, i morgon, 2012


Andra böcker av Nils Bolander:
Den kristna sången, 1934
Riv murar, bygg broar, 1940
Rakt på sak, 1941
Våga språnget!, 1943
Det femte räknesättet (samlade predikningar), 1949
Också detta år, 1951
Samfund och sångbok, 1954
Eld på jorden, 1956
Fånge och fri, 1957
Herdabrev till Lunds stift, 1959
Se dig ej tillbaka, 1984

måndag 10 september 2012

Vad är pengar av Andreas Cervenka

Jag lånade hem den här boken till min läsplatta från Järfälla bibliotek, men man kan även köpa den som e-bok på adlibris eller bokus.

Hela innehållet i den här boken utom inledning och avslutning har tidigare varit publicerat i SvD. Jag kände därför igen en hel del i den här boken, men det blir lite annorlunda när man får det samlat så här. Det tar inte många sekunder att konstatera att Andreas Cervenka är, lindrigt sagt, negativ till den Europeiska ekonomin. Jag har ingen utbildning i ekonomi men håller med om att det är galet att det ekonomiska systemet är så svårt att förstå sig på för en lekman. Jag tror inte att det finns någon som kan säga att han/hon verkligen förstår hela det ekonomiska systemet och det känns lite otäckt.

I ett kapitel skriver han om det absurda i att något företag i sin reklam går ut med ett nummer som man kan ringa för att få veta att om man är kund hos dem. Det riktigt absurda är att ingen tycker att det är konstigt när det gäller pensionsbolag. Jag är en av dem som har gett upp eftersom jag inte vet ens vart jag ska börja göra efterforskningar för att ta reda på vilken pensionsförvaltare som är bäst. Måste det verkligen vara så komplicerat att banktjänstemännen knappt själva förstår vad det är de säljer?

Det var intressant att läsa om vad pengar är, även om jag inte blev så mycket klokare. Han tar också upp skuldkrisen (både för stater och privatpersoner) med billiga pengar. Bankernas roll och staters och bankers ömsesidiga beroende av varandra. Han har en bra poäng i att det är lätt att ta stora risker när man vet att staten går in och räddar banken om det går allt för fel.

Det ointressantaste avsnittet var det om bonusar. Kort sammanfattning: bonusarna är löjligt höga och dåligt kopplade till arbetsinsatsen. Jag håller med. Ingen borde tjäna 110 miljoner och dessutom ha en löjligt hög fallskärm som de får del av även om de blir avskedade (?!), men det var lite repetitiv läsning.

Det här var en intressant bok även om den ger lite domedagsvibbar. Om du är intresserad av att läsa mer av Andreas Cervenka så bloggar han på SvDs hemsida.

Andra böcker av Andreas Cervenka:
Vad gör en bank?

Om du är intresserad av att läsa mer om samma ämne rekommenderar jag Björn Elmbrants bok Europas stålbad.  

lördag 8 september 2012

Om dom bara kunde tala av James Herriot

Det här är den första av åtta böcker som James Herriot skrivit om sitt arbete som veterinär i Yorkshire på den engelska landsbygden. Den är halv självbiografisk hans arbete som veterinär ligger till grund för den och händelser som han själv varit med om. Av någon anledning har de i den här pocket versionen valt att lägga den andra boken han skrev (Alla mina fyrfota vänner) först och hans första bok (Om de bara kunde tala sist). Det gör inte så mycket eftersom man utan problem kan läsa dem i den ordningen, men jag tycker ändå att det är irriterande.

År 1937 var James färdigutbildad veterinär. Det var en tid innan en stor omvälvning. Bara några år senare skulle det komma mediciner som skulle förändra veterinäryrket i grunden.Det var också en tid av stor arbetslöshet bland veterinärer och som helt nyutbildad var det inte alls säkert att han överhuvudtaget skulle lyckas få något veterinärjobb. Han blir därför mycket glad när han får komma på intervju för jobbet som veterinärassistent till Siegfried Farnon i Yorkshire. Det blir dock lite av ett antiklimax när det visar sig att Siegfreid har glömt bort att han skulle komma, men trots detta slutar det med att James får jobbet.

Här får vi sedan följa honom i hans jobb. Det dröjer inte länge innan James trivs så bra att han helt glömmer bort att han en gång tänkt sig en praktik i en stad där han bara skulle jobba med smådjur. Vi får möta många av de djur han behandlar och inte minst deras ägare. Mrs Pumphery är en av de mest minnesvärda. Hon har en pekineser, Tricki, som hon skämmer bort något otroligt. James blir utnämnd till farbror åt Tricki en titel han bär med glädje när han inser vilka fördelar den positionen medför.

Livet på praktiken blir heller aldrig tråkigt. Siegfreid är en bra chef även om han har några irriterande egenskaper. Hans otroligt dåliga minne är en av dem och hans förmåga att först insistera på en sak och när James sedan gör som han sagt insistera på motsatsen är en annan. Dessutom dyker Siegfrieds yngre bror Tristan, som studerar till veterinär, upp och ger dem ökad spänning i tillvaron.

Boken tycks inte finnas att köpa på svenska längre, men på engelska heter den "If Only They Could Talk" och finns att köpa på adlibris eller bokus. På bokus kan man köpa den som ebok också.

Böckerna om James Herriots tid som veterinär heter:
Om de bara kunde tala
Alla mina fyrfota vänner
Nästan bara rara djur
I vår Herres hage
Den flygande veterinären
Yorkshire i mina drömmar
Vår Herres folk och fä
Mellan himmel och jord

tisdag 4 september 2012

Shadows of the Workhouse av Jennifer Worth

Det här är fortsättningen på "Barnmorskan i East End" och den fortsättes i sin tur av "Farewell to the East End". I den här boken fokuserar Jennifer Worth på tre olika berättelser.

Den första handlar om tre personer som i vuxen ålder bar med sig sin barndom på ett av Londons Workhouses. (Jag kommer att använda ordet fattighus även om jag inte är säker på att fattighus och Workhouse var riktigt samma sak.) Jane är en medelålders kvinna som bor och hjälper till på Nonnatus House. Hon är dock så nervös, blyg, villig att vara till lags och hungrig efter beröm att hon är en ganska hopplös medhjälpare och hon är svår för Jennifer att förstå sig på. Den enda person som hon tycks slappna av i sällskap med är Peggy. Peggy som städar i Nonnatus House bor tillsammans med sin bror Frank som är fiskmånglare. Dessa tre har växt upp på fattighus. Den uppväxten knäckte Jane. Frank fick en chans att lära sig att bli fiskmånglare och han lyckades lösa ut sin syster från fattighuset.Tyvärr slutar deras historia tragiskt och Janes mycket oväntat...

Den andra berättelsen handlar om den gamla nunnan Monica Joan. Ingen vet om hon är senil eller bara excentrisk och manipulativ. När det visar sig att hon har snattat ifrån olika försäljare så blir polisen inblandad och det leder till rättegång.

Den tredje berättelsen handlar om Frank. När Jennifer blev vän med honom var han en gammal man och han berättar om sitt liv för henne. Den här berättelsen var jätteintressant. Jag trodde att den skulle vara tråkigt. Det var den inte, men ganska sorglig.

Jag tyckte om den här boken. Jag drogs in i berättelsen och blev verkligen intresserad av hur det skulle gå för personerna som skildras i den. Det är otroligt att människor levde under dessa förhållanden i London för inte så länge sedan. Jag köpte den på Bokus men den finns också att köpa på Adlibris.

lördag 1 september 2012

Mina resor med Diana av Cecilia Hagen

Den här boken handlar om Diana och Cecilia Hagen. Ungefär lika mycket av varje. Det är en pratig bok som hoppar lite från det ena till det andra samtidigt som den håller en röd tråd. Den handlar alltså om Diana och Cecilia Hagen. Om Dianas barndom, skolgång och uppväxt och Cecilias barndom, skolgång och uppväxt.

Det här är en mycket intressant bok Cecilia Hagen skriver om hela Dianas och Charles liv och deras familj och släktingar. Jag är så tacksam över att inte ha fötts in i den engelska överklassen där olyckliga äktenskap som ingåtts för syn skull i syfte att få arvingar tycks vara norm. Där barnen lämnas över till nannys tills de är tillräckligt stora (typ 8 år) för att skicka i väg till någon av de mycket dyra internatskolor som tycks vara obligatoriska för överklassens barn. Allt för att föräldrarna ostört ska kunna ägna sig åt någon hobby som jakt eller bridge eller sin senaste älskare/älskarinna.

När Cecilia kommer fram till Dianas förlovning och bröllop blir det riktigt sorgligt. Diana tycks inte ha förstått de galna reglerna för äktenskap som praktiserades i den klass hon tillhörde. Charles gifte sig med henne för att hon var en representativ fru och för att de skulle få barn som kunde ärva tronen, men han hade inte en tanke på att ge upp sin älskarinna Camilla. Detta tycks alla (inklusive Camillas man) vara införstådda med utom Diana. Den den relativt stora ålderskillnaden, Diana var 19 och Charles 32 när de förlovade sig, och att Diana var så ung gjorde inte saken bättre. Det var ett djup olyckligt äktenskap som inte minst gjorde Diana djupt olycklig.

När man läser om hur Englands kungliga lever så går det knappt att tro det. En stab av tjänare som bor på slottet eller båten där de bor och med en hierarki sinsemellan. De tycks ha tjänare som gör allt åt dem t o m att lägga fram rena kläder på stolen på sånt sätt att de ska vara så lätta som möjligt att ta på sig...

Jag är inte fullt så intresserad av Cecilia Hagens familj och uppväxt men i den här boken fungerar det. Jämförelsen mellan Cecilias och Dianas liv ger bådas berättelser en extra dimension. Catarina Hurtig försöker göra något liknande i sin bok HKH Victoria - ett personligt porträtt, men det tyckte jag inte alls blev särskilt lyckat.

Det här var en läsvärd och välskriven bok. Jag köpte den för en krona på en second hand. Det var den definitivt värd. Den kan även köpas på Adlibris eller Bokus.