De bortglömda barnen av Kathy Harrison

Den här boken handlar om Kathy Harrison och hennes familj. Kathy och hennes man, Bruce, har tre biologiska söner. När de började bli stora började Kathy jobba som förskolelärare och träffade där fyraåriga Angie. Angie bodde då i ett fosterhem, men det fungerade inte och Kathy och hennes man bestämmer sig för att adoptera henne. För att få göra det måste de först bli godkända som foster föräldrar. Efter att de adopterat Angie och hennes storasyster Neddy börjar socialsekreterare ringa och fråga om de kan ta fosterbarn. Till en början säger de nej, men så en dag börjar de säga ja och snart har de huset fullt av barn. Både sina egna barn och fosterbarn.

Det är mycket intressant att läsa om deras tillvaro som fosterföräldrar. Systemet i USA verkar fungera lite annorlunda än i Sverige. Först och främst verkar det vanligt att föräldrar blir av med sina rättigheter som föräldrar och barnen blir bortadopterade. Kathy skriver om en tillvaro där fosterföräldrarna möter svårt traumatiserade barn och får göra sitt bästa för att få det att fungera. Här får vi läsa en mycket ärligt skildring av vardagen som fosterförälder. Kathy är inte rädd för att skriva både om det bra och om det dåliga. Vi får möta flera av deras fosterbarn. Sexåriga Sarah kommer till dem efter att hon berättat om de övergrepp som hennes styvfar utsatt henne för. Sarah är en mycket traumatiserad flicka som har mycket svårt att anpassa sig till livet i en vanlig familj. Dan är en 9-årig pojke med förståndshandikapp som inte har några chanser att bli bortadopterad och som de måste inse att de inte är den rätta placeringen för. Karen kommer till dem som bebis och Kathy och Bruce vill adoptera henne. Lucy är nio år gammal och hennes unga mamma vill inte ha henne. Hon klarar inte av att sätta sitt barns behov före sina egna. Lucy blir adopterad av ett par med utflugna barn som inrett ett helt rum i rosa åt henne. När de från Kathy får höra att Lucys älsklingsfärg är gul så gör de om hennes rum i gult. Många andra barn passerar igenom deras hem och stannar kortare eller längre tid.

Några av barnen kan de hjälpa och andra barn är så skadade att de tvingas acceptera att en familj inte är den rätta placeringen för dem just nu. De behöver mer och annan hjälp än de kan få i en fosterfamilj. Det finns inga lätta svar i den här boken, men det framgår tydligt att fosterhemsplacering inte är en mirakelkur och alla problem går inte magiskt bort bara för att ett barn kommer till en kärleksfull familj. Därför tycker jag att underrubriken "Ödelagda barndomar räddade av kärlek" är lite underlig...

Jag tycker mycket om den här boken. Jag uppskattar Kathys ärlighet. Det här är inte en förskönad skildring av den perfekta fosterfamiljen utan en mycket levande beskrivning av en tuff vardag med mycket traumatiserade barn. Dessa barn som Kathy och Bruce försöker att ta hand om efter bästa förmåga utan att vara utbildade psykologer, terapeuter, speciallärare eller liknande. Det är hjärtskärande att läsa om hur barnen som kommer till dem har haft det innan de hamnade i fosterhem och sorgligt när man tillsammans med dem tvingas inse att en kärleksfull familj inte är tillräckligt för att läka de sår som de tillfogats tidigare i livet.

Jag har köpte den här boken på second hand. Den tycks inte finnas att köpa ny på svenska. På engelska heter den "Another Place at the table" och finns att köpa på adlibris och bokus.

Andra böcker av Kathy Harrison:
Den bortlämnade flickan

Farewell to the East End av Jennifer Worth

Det här är Jennifer Worths tredje och sista bok om tiden då hon var barnmorska i East End på 50-talet. De två tidigare heter "Barnmorskan i East End" och "Shadows of the Workhouse". Jag köpte den från Bokus, men den finns också på Adlibris.

Till skillnad från "Shadows of the Workhouse" som fokuserade på tre olika berättelser så återgår Jennifer här till samma sorts berättande som i "Barnmorskan i East End". Jennifer jobbar åt en anglikansk nunneorder som specialiserat sig på att vara barnmorskor. I klostret bor nunnorna, som jobbar som barnmorskor, samt ett antal unga kvinnor som är anställda som barnmorskor och inte på något sätt har avgivit några klosterlöften eller ens är kristna trots att de bor i klostret.

I den här boken får vi följa med både Jennifer och hennes kollegor ut i East End. Chummy förlöser under otroliga omständigheter en kvinna som inte ens visste att hon var gravid ute på ett skepp. Det är roligt att läsa om hur Chummy som är så blyg runt män till sin stora förvåning får en beundrare.

Klosternovisen Ruth (som inte var novis som barnmorska utan bara i klostret) blir utkallad på en nödutryckning till en kvinna som kommit från Irland samma dag. Hon bor i ett kalt rum utan värme och belysning och under dessa omständigheter förlöser Ruth trillingar.

Vi får höra om tvillingarna som delade på allt inklusive en man. Så blir den ena av dem gravid. Jennifer berättar även om TBCn som skördade så många liv under 1800 och 1900-talen. Vi får möta en familj som förlorar nästan alla sina barn i TBC. Dessutom berättar hon om de farliga aborter som desperata kvinnor ofta fick betala med sina liv för att få utförda.

Den senila gamla nunna Monica Joan råkar ut för de mest häpnadsväckande saker. Hon tar bland annat på egen hand två stora tunga stolar på buss och tåg till sin brorsdotter innan hon upptäcker taxibilar vilket medför vissa olägenheter för klostret...

Jag tyckte om den här boken som är den sista om Jennifer skrev om sina upplevelser i East End. Den slutar med att Jennifer lämnar East End och börjar arbeta på ett sjukhus igen. 

Shadows of the Workhouse av Jennifer Worth

Det här är fortsättningen på "Barnmorskan i East End" och den fortsättes i sin tur av "Farewell to the East End". I den här boken fokuserar Jennifer Worth på tre olika berättelser.

Den första handlar om tre personer som i vuxen ålder bar med sig sin barndom på ett av Londons Workhouses. (Jag kommer att använda ordet fattighus även om jag inte är säker på att fattighus och Workhouse var riktigt samma sak.) Jane är en medelålders kvinna som bor och hjälper till på Nonnatus House. Hon är dock så nervös, blyg, villig att vara till lags och hungrig efter beröm att hon är en ganska hopplös medhjälpare och hon är svår för Jennifer att förstå sig på. Den enda person som hon tycks slappna av i sällskap med är Peggy. Peggy som städar i Nonnatus House bor tillsammans med sin bror Frank som är fiskmånglare. Dessa tre har växt upp på fattighus. Den uppväxten knäckte Jane. Frank fick en chans att lära sig att bli fiskmånglare och han lyckades lösa ut sin syster från fattighuset.Tyvärr slutar deras historia tragiskt och Janes mycket oväntat...

Den andra berättelsen handlar om den gamla nunnan Monica Joan. Ingen vet om hon är senil eller bara excentrisk och manipulativ. När det visar sig att hon har snattat ifrån olika försäljare så blir polisen inblandad och det leder till rättegång.

Den tredje berättelsen handlar om Frank. När Jennifer blev vän med honom var han en gammal man och han berättar om sitt liv för henne. Den här berättelsen var jätteintressant. Jag trodde att den skulle vara tråkigt. Det var den inte, men ganska sorglig.

Jag tyckte om den här boken. Jag drogs in i berättelsen och blev verkligen intresserad av hur det skulle gå för personerna som skildras i den. Det är otroligt att människor levde under dessa förhållanden i London för inte så länge sedan. Jag köpte den på Bokus men den finns också att köpa på Adlibris.

Behind the Veils of Yemen by Audra Grace Shelby

Underrubriken till den här boken är "How an American Woman Risked Her Life, Family and Faith to Bring Jesus to Muslim Women". Den känns något missvisande och jag tycker att det är lite synd att de drar på så stora växlar på framsidan av boken för allt det som står där tycker jag inte att den lever upp till. Hur riskerade hon sitt liv (graviditetskomplikationerna?), Familj (????) och tro???

Det här är på det hela taget en ganska ovanlig missionärsskildring den börjar med att berätta om när hennes man Kevin blir dödssjuk under en resa i USA. Han blir mirakulöst bättre och några år senare åker till till Yemen för att jobba som missionärer. De har sina tre barn med sig och de börjar sin vistelse i Yemen med ett års språkstudier. Det är inte lätt att vara kvinna i Yemen, något Audra får en insyn i när hon börjar bli vän med några av kvinnorna. Många kan inte skriva och läsa eftersom de aldrig fått chansen att gå i skolan och många har förlorat minst ett barn. Gästfriheten är dock stor och Audra får vänner bland de Yemenitiska kvinnorna (självklart kan hon som är kvinna inte umgås med männen). Det är inte lätt att vara missionär i Yemen. Behoven är så stora och att predika evangelium är svårt och omvändelser ovanliga. Även familjen går igenom prövningar. Äldsta barnet (dottern) blir sjuk och Audra blir gravid igen och det blir en komplikationsfylld graviditet och när barnet väl föds blir han dödssjuk.

Den här boken saknar helt historier om hur folk omvänt sig och blivit kristna och hon skriver inte hur det gick för personerna de lär känna. Hur gick det för Fatima som lärde Audra arabiska och hennes son Quasar? Det skulle jag verkligen vilja veta men det står det inget om. Vad hände med bebisen i en by de besökte som ingen tycktes bry sig om? Det står mycket om hur Audra kände och tänkte och om familjen vilket var intressant. Det är inte lätt att vara missionär i ett muslimskt land och skildringen känns mycket ärlig, men det hade varit intressant att få veta om deras arbete gett några resultat och kanske lite mer om vad de faktiskt gjorde. Man får inte alls veta vad hennes man Kevin gör om dagarna.

Jag tyckte att boken var helt okey. Ganska intressant. Jag tycker dock att det är synd att boken har en så överdriven framsidestext, det ger bara fel förväntningar på boken.

Den här boken laddade jag ner gratis från christianbook.com. Det finns många gratisböcker där och de byts ut med jämna mellanrum så det lönar sig att kolla då och då. Här kan du köpa boken till din läsplatta. Om du vill köpa den som pocket finns den hos Adlibris eller Bokus.

Klosterliv av Mette Nygård

Den här boken handlar om den norska läkaren Mette Nygård som konverterade till katolicismen under 50-talet då hon studerade till läkare. När hon endast hade en termin kvar på sin norska AT-tjänst så bestämmer hon sig hux flux för att flytta till Irland och bli nunna i Medical Missionaries of Mary (MMM). Det är ett mycket intensivt liv efter som hon jobbar mer än heltid som läkare på klostrets klinik samtidigt som hon är novis i klostret. Under sin klostertid hinner Mette vara på Irland i Rom och i Spanien. När hon slutligen lämnar klostret är det för att hon insett att hon inte har en tillräckligt stark klosterkallelse.

Jag hade andra förväntningar på den här boken. Underrubriken till titeln är "En ung läkare bestämmer sig för att bli nunna... Det blir inte riktigt som hon tänkt..." Jag läste den här boken och väntade mig någon slags konflikt något som gjorde att hennes förväntningar vändes upp och ned och hon upptäckte något hon inte kunde stå ut med i klostret och den katolska tron. Så var det inte alls. För det första förstår jag inte hur man kan skriva att det inte riktigt blev som hon hade tänkt för i boken får man intrycket att hon inte hade tänkt, typ alls. Hon är på besök i ett kloster på Irland när föreståndaren på klostret säger att hon skulle passa in där. Då lämnar hon sitt liv i Norge och sin inte färdiga AT-tjänst för att flytta till Irland och bli nunna. Jag tänker efter mer än så när jag klippte håret kort och min frisör ställde fler frågor för att vara säker på att jag verkligen ville klippa mig och att det inte var ett ogenomtänkt beslut som jag skulle komma att ångra än vad klostret tycks ha gjort till henne.

När hon efter ett antal år kommer på att hon inte har en tillräckligt stark klosterkallelse så kände jag spontant: DUH! Hon hade inte tänkt igenom det, inte bett, inte någonstans som jag kan se i boken faktiskt känt sig kallad att gå i kloster. Tiden i kloster blir arbetsam men som hon beskriver det inte dålig. Lite väl mycket arbete i perioder, men även perioder av studier och fördjupning i tron. När hon lämnar klostret är det verkligen bara för att hon inser att hon inte har någon klosterkallelse.

Ganska ointressant bok. Jag tyckte inte att den gav så mycket insikt i klosterlivet heller.

Kärlek är att öppna dörren av Bill Bair

Den här boken som jag köpte på en secondhandshop handlar om Bill och Marilyn Bair som får beskedet att de antagligen inte kommer att kunna få några egna barn och efter ett tag bestämmer de sig för att ta emot fosterbarn. De älskar sina fosterbarn som de har turen att få behålla hela deras uppväxt. 1967 går de ett steg längre. Bill känner kallelsen från Gud att göra något för att tonåringar som behöver hjälp att få ett fosterhem och ordning på sina liv ska få den hjälp de behöver och de börjar ta emot tonåringar i sitt hem.

Detta blir början  på en organisation som många familjer med samma vision ansluter sig till och tillsammans kan de ge trygga kärleksfulla hem åt många barn och tonåringar. Han skriver en del som svårigheterna som de stötte på när de skulle starta organisationen, deras vision och de barn de fick ta emot. Organisationen finns kvar än i dag. Här kan du läsa om den.

Boken var okey. Lättläst och ganska intressant, men den känns lite inaktuell.

Barnmorskan i East End av Jennifer Worth

Den här boken köpte jag till min läsplatta från Adlibris. (Man kan också köpa den som ebok från Bokus.) Den finns även som bok på bokus och adlibris. Jag har sett ett avsnitt av tv-serien och tyckte att det var trevligt. Dessutom lät det mycket intressant att läsa om London efter andra världskriget.

Jennifer skriver själv i förordet att Terri Coates efter noggranna efterforskningar hade upptäckt att det nästan inte fanns några litterära skildringar av barnmorskor i den engelska litteraturen. Hon efterlyste därför någon som kunde göra för barnmorskorna det James Herriot gjort för veterinärerna. Jennifer bestämde sig för att anta utmaningen och jag tycker att hon har lyckats.

Boken handlar om Jennifer som jobbade som barnmorska i det fattiga East End i London under 50-talet. Hon är 23 år gammal när hon kommer till barnmorskenunnorna St Raymund Nonnatus i Poplar i East End i London. (Enligt Wikipedia är detta en pseudonym för den anglikanska nunneordern Community of St. John the Divine.) Jennifer är inte nunna men nunnorna i den här orden är utbildade barnmorskor och sjuksköterskor. Jennifer och några andra unga barnmorskor bor i klostret och jobbar tillsammans med nunnorna. Boken handlar om jobbet som barnmorska och några av de födslar Jennifer är med om och de familjer hon träffar samt om livet i East End och livet i klostret.

I den här boken skriver hon bland annat om Len och Conchita Warren och födseln av deras 24:e och 25:e barn. Deras äktenskap har fungerat i nästan 30 år trots (eller kanske tack vare) att han bara talar engelska och hon bara talar spanska. Livet i det fattiga East End var inte lätt och Jennifer skriver på ett mycket målande sätt om de personer hon möter och om hur det är att jobba som barnmorska i East End. För det mesta är födseln av ett barn en glädjande händelse men hon skriver också om Eklampsi, olagliga och livsfarliga aborter samt för tidigt födda barn. På 50-talet är spåren efter kriget fortfarande tydliga och trångboddhet är en av konsekvenserna av tyskarnas bombningar. Dessutom är många av de gamla märkta av fattighusen som var en del av deras liv.

Hon skriver även om livet med nunnorna och de andra unga barnmorskorna. Den senila Syster Monica Joan som kan vara utstuderat elak när hon inte pratar obegripliga djupheter. Syster Evangelina som hon inte förstår sig på med som älskas av människorna i East End och som gör sitt jobb riktigt bra. Sist men inte minst Syster Julienne som inspirerar Jennifer i barnmorske jobbet. De andra unga barnmorskorna är Trixi, Cynthia och den klumpiga men oefterhärmligt positiva Chummy.

Det skulle ha varit intressant att läsa den här boken på engelska eftersom Jennifer tydligen har skrivit dialogen på den dialekt som människorna i East End talade. Sådant låter sig inte översättas och det hade varit intressant att se skillnaden mot vanlig engelska även om det antagligen hade varit ganska svårläst.

Jag tyckte jättemycket om den här boken och rekommenderar den varmt!

Jennifer fortsätter att berätta om sin tid som barnmorska i East End i böckerna "Shadows of the workhouse" och "Farwell to East End".