torsdag 4 juli 2013

Amerikauret av Vibeke Olsson

Det här är den fjärde boken om Bricken. Bricken har nu hunnit bli 30 år och mamma åt sex barn (Nikator, Frida, Mats, Hella, Isak och Marvin) varav Marvin dog i späd ålder.) Hon är gift med kolaren Natan och tackvare hans  jobb på verket har de gratis bostad i ett köksrum. Bricken har även tre personer, varav en är hennes pappa, på kostgång. Det gör att de för det mesta får det att gå ihop. De behöver inte gå och lägga sig hungriga och de har för det mesta mjölk till gröten. Det skulle gå ännu bättre för dem om bara Natan kunde låta blir brännvinet. Bricken försöker trösta sig med att han aldrig slår henne eller barnen och han sköter sitt arbete, men ändå de skulle kunna ha det bättre om Natan inte kom in i perioder då han drack.

Med fem barn och ett till på väg har Bricken fullt upp och när lilla Isak anländer får hon ännu mer att göra. Det är mat att laga, barn att passa, tvätt, disk, städning allt i ett rum på vedspis utan rinnande vatten. Nog är hon tacksam över att de har det så bra. Att hon har sex friska barn att ta hand om, en snäll man som fortfarande tycker om henne och att hennes pappa fortfarande är i livet. Men hon vet nog att hon inte är lika grann som hon var för tio år sedan. Hon är medelåders nu. Alla graviditeter, födslar, all amning och hårt arbete har satt sina spår i hennes kropp. Och hon oroas över de gånger hon inte räckt och inte räcker till. Det är tur att Guds nåd aldrig tar slut. Tyvärr gör människors nåd det. När Natan ännu en gång trillat dit blir han utesluten ur församlingen. På något sätt är det som att lite av Brickens hopp om att det någonsin kommer att bli bättre dör då. Om de inte får hjälp i kyrkan hur ska Natan då kunna sluta dricka.

Men Bricken kämpar vidare. Det måste gå de har inget annat val hon, Natan och barnen. När Nikators lärare säger att han har läshuvud och vill att han ska få gå i läroverket och när Nikators pappa kommer tillbaka igen efter alla år så får Bricken fundera över var de alla hör hemma och förlåtelse.

Den här boken utspelar sig helt i Brickens huvud. Det är som att läsa hennes tankar. En stor del av boken kretsar därför runt familjen, arbetet osv. Det händer inte så jättemycket utan livet rullar på i upptrampade spår. Men sedan tar det fart och allt händer på en gång och det gäller för Bricken att göra det bästa av situationen.

Jag tyckte om den här boken. Bricken är en stark kvinna som gör allt hon kan för att hennes familj ska ha det bra. Jag tycker verkligen om hennes pappa.

Jag köpte den här boken från Libris men både adlibris och bokus säljer den också som inbunden eller ljudbok.

1 kommentar:

  1. Visst är hennes pappa mycket fint beskriven. För mig är serien om Bricken mycket en historielektion, folkrörelse och industrialismen. Måste erkänna att första boken är min favorit!

    SvaraRadera