Hur jag läste böcker och lärde mig leva av Francis Spufford

Den här boken köpte jag för tio kronor på bokrean för flera år sedan och när jag nu hittade den under en rensning av bokhyllan bestämde jag mig för att läsa den.

Eftersom jag precis som Francis var ett bokslukande barn som under en stor del av min uppväxt läste minst en bok om dagen så känner jag igen mig i hans stora läsintresse och eftersom vi bitvis har läst samma böcker t.ex. Narnia böckerna och lilla huset på prärien böckerna så var nyfiken på den här boken. Tyvärr så motsvarar den inte mina förväntningar. Jag tyckte att den bitvis var irriterande analyserande och pladdrig utan att det gav någon insikt varken i vad han läst, hur det påverkat honom eller hur hans liv såg ut när han läste böckerna. Kapitlet skogen var t.ex. otroligt segt.

Här kommer ett citat som exempel:
"De har numera kommit att betraktas som planerade resor till skogen, vilket kan leda till en så mycket djupare självinsikt eftersom de talar oförmedlat, med själens eget rika symbolspråk. De har flyttat över från problemspalten till spalten med lösningar i liggaren. Bettleheim påpekar själv att "Sagomotiv är inga neurotiska symtom": man försöker inte dissekera dem för att bli av med dem. Han beskrev den urgamla indianska seden att förskriva en saga till någon som var plågad i själen, för dennes granskning och begrundan. Det gjorde han 1975. Hans övertygelse om sagornas terapeutiska kraft gjorde honom banbrytande, Sedan dess har många följt i hans spår, och erbjudit alla dessa utspekulerat tillsnickrade "myter" för populärpsykologisk självhjälp: JärnHans. Kvinnor som slår följe med vargar, marknadsföringen av tarotkortleken som en "sagolåda" anpassad efter inividuella behov. Huruvida detta kulturella omslag är ett sätt att överkompensera för det tidigare misstaget beror på om sagor verkligen är befrämjande bara för att de har så stor effekt på psyket; om de är ledsagare i skogen bara för att de ger en fängslande beskrivning av den. " s. 45 - 46
Resten av kapitlet går i liknande stil och det gav mig ingenting att läsa det.

Kapitlet ön och staden som bitvis handlar om C.S. Lewis och Laura Ingalls Wilders böcker är bitvis intressanta men även de väldigt pladdriga. Ibland i korta sekvenser får i vi en inblick i hans liv som barn. Det är här som jag tycker att boken blir lite intressant när han skriver om böcker, helst såna jag läst, och i de ytterst korta inblickar vi får i hans liv som barn. Tyvärr är detta en allt för liten del av den här boken och jag kommer att ge bort den eftersom jag absolut inte har en tanke på att någonsin läsa om den.

Man kan inte köpa den här boken ny på svenska men på engelska heter den The Child that Books Built och man kan köpa den som ebok (bokus, adlibris) eller pocket (adlibris, bokus, cdon).