Den här boken handlar om Ann Silver och Paul Falcon. Paul är en höjdare inom FBIs mordutrednings team. En dag kommer Ann som är MHI, en mordutredare som kallas in på de svåraste fallen i många olika delstater, in och ger honom ledtrådar som hjälper honom att komma närmre den kontraktsmördare som dödat 30 personer, men alltid lyckats gäcka polisen.
Tack vare Ann får Paul äntligen en riktig ledtråd i sitt fall och dessutom har han blivit nyfiken på Ann. Sedan segar sig boken fram. Det händer inte så mycket med fallet men Paul och Ann videochattar en hel del. De lär känna varandra och när Ann, som spökskriver den före detta vice presidentedens självbiografi, behöver någon som kan läsa ett av kapitlen i boken och kolla att det är sant ber hon (och vise presidenten) Paul.
Av någon anledning är Ann livrädd för att gifta sig trots att Paul beskrivs som perfekt. Han älskar henne så mycket att han är villig att gå med på hennes krav på fyra timmars ensamhet om dagen, en veckas helt oavbruten ensamhet i månaden och inga barn. Lite udda krav i ett äktenskap och det känns som om Paul får göra allt kompromissande, men de är vuxna och om de vill leva så "More power to them". Jag tyckte om att Anns problem inte bara magiskt försvann när hon blev kär och gifte sig.
Jag har tyckt om flera av Dee Hendersons böcker särskilt de om syskonen O´Malley. (Den första boken i den serien heter The Negotiator på engelska och Förhandlaren på svenska.) Visst de böckerna var bitvis lite fåniga och romansen i dem var absolut för perfekt, men jag tyckte ändå om dem. Den här boken har alldeles för många saker som irriterar mig:
1. Den urfåniga idén att låta Ann vara författare till Dee Hendersons böcker. Dee är alltså Ann (?!?) och huvudpersonerna i de andra böckerna är Anns bästa vänner som bett henne skriva böcker om dem (?!?). Den här boken har hon sedan skrivit om sin egen kärlekshistoria. Bortsett från att det gör mig lätt yr att försöka hålla isär verklighetens författare och Ann (det hela gör mig bara förvirrad) så är hela grejen så utomordentligt fånig.
2. Ann är 39 år, god vän med alla möjliga högt uppsatta personer, pilot med massor av flygtimmar, polis i en liten stad, MHI (någon slags polis som blir inkallad på svåra fall runt om i hela landet) och författare som gett ut många bästsäljande böcker samt spökskrivit före detta vice presidentens självbiografi. Dessutom är hon otroligt ödmjuk. Så ödmjuk att hon inte ens talar om vad hon jobbar med när det kan vara relevant, som när hon lämnade över ett fall till Paul. Det blir bara för mycket. Hur hinner hon?
3. Pauls sätt uppvakta henne. Han börjar med att förhöra alla deras gemensamma vänner om henne innan han ens försöker lära känna henne. (De har MASSOR av gemensamma vänner. Ann är bl.a. bästa vän med hans brors fru. Men ändå har de aldrig träffats eller ens hört talas om varandra...). De lär känna varandra via videochatt och Paul går redan från början ut med att han är intresserad av att gifta sig. Det känns nästan som ett arrangerat äktenskap.
4. Ann tycks inte ha en vän som hon inte har skrivit en bok om...
5. Boken innehåll inte någon fängslande mordhistoria som skulle lösas bara en gammal kontrakts mördare som bestämde sig för att överlämna sig till polisen på ett omständligt sätt och ett annat gammalt fall.
6. Ann skriver bara böcker om sina vänner. Kan hon inte hitta på en egen intrig?
7. Varför vill Anns vänner att hon ska skriva böcker om dem?
Jag tyckte inte så mycket om den här boken. Den blev bättre mot slutet. Andra halvan är bättre än den första, men den är inte särskilt bra. En sak jag har särskilt svårt att förlika mig med är att Dee gör Ann till författare av sina böcker (även denna som hon skriver om sin egen kärlekshistoria?). Det är så utomordentligt fånigt att jag får allergiska utslag varje gång hon nämner det.
Ett intressant påstående kommer från Paul. Han blev adopterad av familjen Falcon när han var nio år och nu är han runt 40.
"I remember the first thing George bought me was a phone, and he put everyone's numbers in it, his and Karen's, and all the aunts and uncles and cousins. (page 135)
Sedan fortsätter han med att beskriva hur alla dessa människor ringde honom och fick honom att känna sig som en i familjen. Jättesnällt av dem, men om jag är snäll och räknar lågt så är Paul är 40 och då var han 9 år år 1982. År 1982 såg de mobila (släpbara) telefonerna ut som på bilden här bredvid. Och om det inte var en mobiltelefon han fick så kan jag inte förstå varför han skulle behöva ha sina nya adoptivföräldrars nummer i den...
Den här boken köpte jag som ebok här. Den finns även som ebok på bokus. Bokus har ett riktigt bra sortiment eböcker ofta till hyggliga priser. Om man vill köpa den som bok häftad eller inbunden finns den på adlibris eller bokus.
Böckerna i den här serien:
Full Disclosure
Unspoken
Undetected
Taken
Andra böcker av Dee Henderson:
Jennifer: An O'Malley Love Story
Danger in the Shadows (prequel)
The Negotiator
The Guardian
The Truth Seeker
The Protector
The Healer
The Rescuer
True Devotion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar