Det här är den tredje boken om Mördarkatten. Ellies mamma börjar på en konstkurs och skapar konst som Tuffy inte alls gillar. Hon tar ett kort på Tuffy som hon sedan målar en tavla av. Tuffy avskyr den tavlan och så går det som det går."Okej, okej. Klipp klorna på mig då. Jag rev katten i strimlor. Men herregud. Om nån hade rätt att riva ut ögonen på den där katten så var det jag.
Och det var en olyckshändelse. Det enda jag gjorde var att sträcka ut en av mina gulliga små tassar lite grann och ge tavlan en liten snyting. Bara för att bekanta mig med den, kan man säga. Hur kan någon påstå att det var mitt fel att en av mina klor åkte in i tavelduken ?
Och fastnade.
Ingen kan klandra mig för att jag försökte få loss min klo.
Om och om igen..." s.10
Tuffy tycker inte bättre om de andra konstverken som Ellies mamma tar hem, men han slutar förstöra dem när han inser att det är precis det som Ellies pappa vill att han ska göra. Ellies pappa å sin sida försöker alla knep han kan komma på för att få Tuffy att slå sönder det senaste konstverket. Det utvecklar sig till ett litet krig mellan dem,
När det verkligen gäller visar Tuffy dock att han har ett hjärta för sin familj.
Fortfarande är den första boken i den här serien min favorit, men den här var också bra och rolig läsning.
Andra böcker av Anne Fine:
En mördarkatts dagbok
Mördarkattens återkomst
Man kan köpa den här boken som inbunden (adlibris, bokus, cdon).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar