Nils Bolander diktare och predikant av Carl-Erik Sahlberg

Jag äger tyvärr inte den här boken utan lånade den på Stockholms Stadsbibliotek. Det var intressant att läsa om Nils Bolanders liv och jag skulle rekommendera den här boken till alla som vill veta mer om honom.

Det var intressant att läsa om hur kyrkorna fylldes när han predikade. Nils Bolander fick i sin ungdom ett möte med Kristus som ledde till att han prioriterade om i sitt liv. Hans fokus var och förblev Jesus Kristus. Det enkla utmanande evangeliet om att leva helt överlåtet för honom.

Nils Bolander föddes den 18 juli 1902 i Västerås. Hade två äldre bröder, men de var 13 respektive 14 år gamla när Nils föddes så Nils var familjens sladdbarn. Hans pappa, Carl Johan, var domkyrkoorganist och lärare vid läroverket. Hans mamma hette Maria. När Nils Bolander bara var ett år gammal dog hans pappa. Mamma Maria dog 1923 innan Nils hade hunnit fylla 21 år.

Bolander tog studenten och började studera teologi i Uppsala, mer som ett sätt att komma underfund med vad han ville studera. Men några starka religiösa upplevelser, dels vid sin mors dödsbädd, dels under några predikningar av en väckelsekristen professor gjorde att han fastnade för teologin och kände en ”betvingande kallelse till prästämbetet”, som han själv uttryckte saken.
    År 1927 gifte sig Bolander med Vera Silverstolpe, konststuderande, och paret fick en son, Arne 1928. Men Nils och Vera var båda konstnärstyper med hett temperament och äktenskapet började vackla, vilket småningom ledde till skilsmässa.
Till Hedemora kom han som komminister 1934 från Stora Tuna kyrka. Vid det laget hade han gift om sig med Bengta Ridderstedt. Sina sju år i Hedemora har Bolander omnämnt som ”de lyckligaste åren i mitt liv”. I Hedemora trivdes han med sin familj, tre barn föddes i familjen (Kerstin 1936, Lena 1940 och Bengt 1942) , och med församlingsmedlemmarna. Kyrkan lär ofta ska ha varit fylld till sista plats när han predikade. Dessutom blommade Bolander i och med sina författarkontakter – han var en del av ”Hedemoraparnassen” tillsammans med Martin Koch, Kerstin Hed och Paul Lundh.
Via en befattning som kyrkoherde i Engelbrekt i Stockholm slog han sig 1950 ner i Lund, som domprost och senare biskop. Han fortsatte under hela sin karriär att läsas, höras och synas.

1958 blev han biskop i Lunds stift och det var han till sin död året där på,  7 december 1959. 

Nils Bolanders diktböcker (om du trycker på länken kommer du det jag skrivit om boken.):
Under öppnad himmel, 1933
I stenbrottet, 1934
Psalm och svärd, 1936
Stormen och trädet, 1939
En enda fast punkt, 1943
Svaret, 1948
Valda dikter, 1952
Tom hand, 1953
Kyrkstöt, 1958
En dag av nåd, 1960 (utgiven postumt)
Nya valda dikter, 1964
Korset blommar : en antologi dikter, 1976
Dikter i urval, 1979
ändå måste jag gå: De mest älskade dikterna, 2002
i går, i dag, i morgon, 2012


Andra böcker av Nils Bolander:
Den kristna sången, 1934
Riv murar, bygg broar, 1940
Rakt på sak, 1941
Våga språnget!, 1943
Det femte räknesättet (samlade predikningar), 1949
Också detta år, 1951
Samfund och sångbok, 1954
Eld på jorden, 1956
Fånge och fri, 1957
Herdabrev till Lunds stift, 1959
Se dig ej tillbaka, 198