måndag 19 september 2016

Nåsbönderna i Jerusalem av Olof Fahlén

Hela titeln på den här boken är: Nåsbönderna i Jerusalem - Berättelsen om en märklig utvandring. Selma Lagerlöfs bok Jerusalem är inspirerad av just denna utvandring och det var eftersom jag har läst och älskat den boken som jag blev intresserad av att läsa den här boken. Jerusalem är ju en roman och Selma har inte känt sig tvungen att följa de verkliga händelserna slaviskt. Därför blev jag intresserad när jag hittade den här boken som är ett försök till att ge en oberoende historisk bild av vad som verkligen hände.

Den här boken är från 1988 och författaren har gjort ett gediget arbete i att försöka få fram olika källor som kan ge sin bild av vad som hände. Första delen handlar om Anna Larsen-Spafford och den ursprungliga amerikanska kolonin i Jerusalem. Deras ideal och öden. Det är intressant läsning och ger en bra bakgrund till händelserna. Sedan får Olof Henrik Larsson och hans grupp av amerika-svenskar kontakt med den Spaffords grupp och då de anser sig ha samma kallelse bestämmer de sig för att slå sig ihop. Olof Henrik Larsson har även efterföljare i sin frus hembygd Nås i Dalarna och han skriver till dem och inspirerar dem att sälja allt de äger och sedan komma till dem i Jerusalem. Där ska de tillsammans med de andra i kolonin invänta Kristi återkomst som de tror kommer att vara snart.

37 personer, 14 vuxna och 23 barn, hörsammar kallelsen. De säljer sina gårdar och andra ägodelar och gör sedan den långa resan till Jerusalem för att bli en del av Kolonin i Jerusalem och där invänta Kristi återkomst. Det går dock inte helt bra för dem i Jerusalem. Eftersom man i kolonin lever i celibat skiljs familjer ofta åt och inga nya äktenskap tillåts, det tropiska klimatet och alla de sjukdomar som florerar där är hårt för det ovana folket från Dalarna. Under de första åren dör många av dem, kanske fler än nödvändigt eftersom man inte vill kalla på läkare, Gud ska hela de sjuka.

De gör även mycket gott tillsammans i kolonin särskilt mot de fattiga och för att kunna fortsätta med det måste de ha en inkomstkälla. Det är starten på arbetet som utförs i kolonin inte minst av det dugliga och arbetsamma dalfolket. Med tiden blir det även tillåtet att gifta sig och det föds barn i kolonin.

När Anna Spafford dör tar hennes dotter över och mer och mer saker blir tillåtna snart är de inte så mycket en religiössammanslutning längre utan mer ett företag där ledningen skor sig på de obetalda arbetarna. Det är också detta som leder till kolonins splittring.

Det här var mycket intressant, men också lite sorglig läsning. Det är tråkigt att läsa om hur folk skor sig på och manipulerar andra människor och det verkar ha hänt en hel del sådant i kolonin.

Selma Lagerlöfs roman inspirerad av den här händelsen:
Jerusalem

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar