Redan under första mötet med advokaten tar Francis strid för att de ska få stanna på Hillcrest som varit deras enda stadig hem dit de återvänt mellan sin pappas olika uppdrag med engelska flottan. Mot all förmodan lyckas hon övertala dem att låta dem försöka.
Sedan inleder hon sin andra stora strid. Hon vill gå på konstskolan the Slate i London. Francis har talang för att måla, men hon inser att hon behöver mer utbildning för att kunna utvecklas. Tyvärr anses konstskolor suspekta på gränsen till omoraliska och mr Mackenzie är minst sagt tveksam till att låta henne gå även om de skulle lyckas få till det rent ekonomiskt. Frances finner dock en allierad i Gabriel Mackenzie, äldsta sonen i prästgården. Han övertygar sin pappa om att låta Frances göra inträdesprovet och blir förvånad när hon kommer in. Frances får dock sina tre år på the Slate. Där bestämmer hon sig för att hon aldrig ska gifta sig. Hon kan inte tillåta att något distraherar henne från hennes målande.
Med en oerhörd målmedvetenhet och disciplin fortsätter Frances att måla efter att hon flyttat tillbaka till Hillcrest. Hon och Gabriel blir förälskade i varandra och alla antar att Frances har ändrat sig beträffande giftermål även Gabriel som friar till en chockad och förolämpad Frances. Hur kan han tro att hon vill gifta sig när hon alltid har sagt att hon aldrig ska göra det? De blir dock sams igen och Gabriel fortsätter att hoppas på att Frances ska ändra sig.
Så kommer första världskriget. Gabriel och hans båda bröder Geoffery och Anthony går med och skickas ut till fronten. Det blir fyra svåra år för de båda familjerna då de kastas mellan hopp och förtvivlan. Även Julia anmäler sig som frivillig och skickas till fronten som vårdbiträde. Frances fortsätter att måla och börjar bygga upp en kundkrets och ett rykte. Hon ifrågasätter inte sitt beslut att satsa på sitt målande. Hon är övertygad om att det inte går att kombinera målande med äktenskap och kan hon inte måla är livet inte värt att leva. Men livet förändras och Frances tvingas inse att det kanske inte räcker bara med hennes konstnärskap för att hon ska vara lycklig.
Den här boken berättas ur Frances perspektiv och eftersom Frances är så fokuserad på sitt arbete tar hon inte i någon större utsträckning in vad som hände i hennes omgivning. Mycket fokus ligger därför på hennes målande, på ansvaret hon känner främst för Sarah men även för de andra systrarna och Hillcrest samt Gabriel. Det råder inga tvivel om att Frances verkligen älskar Gabriel och jag funderar lite över vart hon trott att deras relation ska leda till om inte till äktenskap (på 1920-talet levde man inte som särbo eller hade älskare om man var respektabel).
Jag tycker mycket om den här boken (och de andra böckerna i serien). Frances är en stark person som verkligen kämpar för sig själv och sina systrar. Hon skärmar dock av sig från de obehagligare delarna i livet och fokuserar på sitt målande oavsett vad som händer runt omkring henne. I slutändan tvingas även Frances konfronteras med livets mindre vackra sidor och inse att även hon behöver andra människor.
Böckerna i serien om systrarna från Quantock Hills:
Sarah (The Silent Shore)
France's Story (The Beckoning Hills)
Julia's Story (The Dividing Sea)
Gwen's Story (Beyond the Orchid House)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar